Från början av 1930-talet och fram till 60-talet använde man en hel del kakel och mosaik när man byggde hus. Särskilt i entréer och trapphus där slitaget var stort. Under det poppiga 70-talet blev keramiken omodern och försvann nästan helt. Men på senare tid kan man se att kaféer och restauranger gör interiörer med kakel och mosaik, senaste Formexmässan visade en jättevägg av mosaik och på Designforum i Gävle har man börjat sälja mosaik.

Erika Åberg är antikvarie på Länsmuseet Gävleborg. Hon tar oss med på en kakelvandring i vår stad.

1Vi börjar på Gävle Strand där man har ambitionen att knyta staden till havet. På Alderholmsgatan ligger Gavlegårdarnas flerfamiljshus med kaklade väggar i trapphusen. Där har konstnären Gösta Gierow fått i uppdrag att skapa och väggarna pryds av sjöinspirerade motiv som sjöhästar, maneter och fina fiskar. Trapphusen är väldigt lika, men konstmotiven är olika och Erika blir förtjust.

– Vilket fint exempel, säger hon. Det här kommer säkert att hålla länge och jag tror också att det motverkar klotter att man visar en ambition att göra fint.

2 Bara ett stenkast från bostadshusen på Alderholmen låg en av Gävles första bensinstationer som dessutom är den äldsta bevarade i stan. Stadsarkitekt Gunnar Wetterling ritade huset 1930 och den gamla bensinstationen har en tydlig inspiration av art deco. Den varmt gula väggen har en mjukt rundad midja där pumpen har stått. Ett fönster mitt på väggen är runt som ett båtfönster och har spröjs i samma trappform som järngallren framför de rektangulära fönstren. Här kan man känna historiens vingslag.

3 Vid Kvarnparken finns en annan bensinstation med kaklad vägg som byggdes på 50-talet. Hela kvarteret är från den tid som staden skulle saneras. Gamla träkåkar revs och den ökade bilismen ropade efter sitt, på ett fotografi från 70-talet låg det en Shell-station här. Kaklet är fantastiskt, i starka färger och mönster med en orientalisk touch. Fint kombinerat med partier av teak runt fönster och dörrar.

Det finns mer mönstrat kakel i fastigheten. Vi blir insläppta av några hjälpsamma damer och får beundra trapphus och toaletterna under bensinstationen.

4 På andra sidan av Kvarnparken reser sig nästa skönhet. Gävles Konserthus med sin blå Höganäsfasad som inte var helt uppskattad från början. Gävleborna förfasades över både färg och form och skrev insändare om sitt missnöje.

– Det var inte så konstigt, säger Erika. Vi är så ovana att se kakel och klinker i stort format. Det är betydligt vanligare söderut i till exempel Portugal och Spanien. För att inte tala om Gaudis mosaikverk i Barcelona.

Nu har vi vant oss med konserthuset och de flesta tycker att det är riktigt snyggt. Men det var en känslig sak när Strömbadet skulle bort. Arkitekten Bo Karlberg valde klinker för att associera till ett badhus.

– Säga vad man vill om rivningen av Strömbadet men jag tycker att den nya byggnaden blev väldigt lyckad, säger Erika. Med kombinationen av glaspartier och kakel och den blå färgen som ändrar sig efter ljuset ser det väldigt levande ut.

5 På Söder hittar vi en fastighet med mosaik vid entrén. Av blandade smårutor som går ton i ton i olika blå-grå nyanser. Eftersom färgerna på keramiska material håller länge i väder och vind passar de utmärkt för utomhusbruk.

– Det här blir ett otroligt häftigt mönster. Och visst är det lustigt att man kan referera till pixlade databilder, som inte fanns över huvud taget när huset byggdes, säger Erika.

6 En annan fastighet i hörnet vid Södermalmstorg och Södra Kungsgatan är troligtvis också byggd i slutet av 50-talet. Den har ett band av svart mosaik nertill längs gatan. Ursnyggt från början, men tyvärr har den många skador. Förut påstod man att keramiska material var underhållsfria, men lättskötta stämmer bättre. Det som krävs är att man håller koll om det blir sprickor i fogarna. Det kan hända vid kyla eller en stöt och om fukt kommer in kan bitar sprängas loss.

– Man måste laga direkt om det blir sprickor, säger Erika. Annars kan fukten komma in. Det är viktigt också att man lagar med ett följsamt fogbruk annars spricker det igen.

7 Mosaik kan även användas till att modernisera äldre hus. Centralpalatset från slutet av 1800-talet hade ingen mosaik när det byggdes. Men i mitten av 1900-talet gjorde juveleraren en upprustning av butiken i hörnet mellan Drottninggatan och Centralgatan. Han satte modern mosaik i entrén och lät grundaren Anton Hildebrands initialer bli förevigade i fasaden.

8 På Drottninggatan finns det mer konstnärlig keramik. Vid entrén till Sundsvalls Enskilda bank från 1953 sitter sköna plattor i blågröna toner. Banken har flyttat för länge sedan, men konstverket pryder envist sin plats.

– Materialet är som gjort för att skapa konst som är integrerad i arkitekturen, säger Erika. Och det kan bli hur häftigt som helst.

9 Trapphuset till Forumlokalen på Norra Köpmangatan är en annan pärla. Där har färgstark mosaik i orange och gröna toner, lagts in som stavar i ett rutsystem. Här har man utnyttjat arkitekturens form och följt den kraftigt böjda korridoren, helt perfekt för mosaik.

– Wow! utbrister Erika när vi kommer in.

– Här är hela väggen som ett konstverk. Titta vilka färger, visst blir man glad?