Från timmer till papper i Skutskär
GD följde timmerstockarnas väg till torkad massa.
Relaterat
Bildextra: Timmer blir papper
Fakta
LITE MER BRUKSHISTORIA
Skutskärs ångsågverk byggs 1868 av de norska träpatronerna Hans Rasmus Astrup och Niels Georg Sörensen.
1894 är ett sulfatmassebruk i drift, startat av Stora Kopparbergs Bergslags AB.
1897 bildas Sågverksindustriarbetarförbundets avdelning 60, där massabruksarbetarna är med. 1920 bildas Svenska pappersindustriarbetarförbundet på de Skutskäranställdas initiativ, men de blir sedan avdelning två, papperstvåan.
1898 arbetar runt 200 personer på bruket.
En massabal vägde 127 kilo i slutet av 1800-talet och bars på ryggen till lagret och in i båtarnas lastrum. Arbetsdagen var tolv timmar.
1901 börjar bruket tillverka sulfitmassa till tidningspapper.
I början av 1930-talet byggs en klor-alkalifabrik för att få blekmedel.
1932 kommer den blekta långfibriga sulfatmassa av barrträd bruket blir känt för, Stora 32.
På 1950-talet byggs personalhuset vid fabriksporten. Då får de anställda omklädningsrum.
1956 kortas arbetsveckan från 48 timmar till 42. Tjugo år senare får skiftlagen 36-timmarsvecka.
1961 lanseras den kortfibriga björkmassan, Stora 61.
På 1960-talet började giftutsläppens effekter uppmärksammas och miljökrav komma. Klorfabriken släppte ut kvicksilver fram till 1976.
1969 börjar bruket tillverka fluffmassa, Stora 69.
I början av 1970-talet blir Skutskär ett av de första bruken att införa syrgasblekning och lägger samtidigt ner sulfitfabriken. Det sker i samband med att man minskar utsläpp och annan miljöpåverkan.
1988 blir bruket en del av dotterbolaget Stora cell.
1992 ska antalet anställda minska från 950 till 610 på två år.
1998 köper Enso Oyj bruket av Stora Kopparbergs Bergslags AB och blir samma år företaget Stora Enso.
1999 får bruket klartecken för en stor satsning på biologisk rening av utsläppen och en omfattande muddring av hamnen. Hamndjupet ökar och giftiga bottenmassor tas om hand. Muddringen pågår fortfarande.
2005 slås bruken i Skutskär och Norrsundet samman.
2010 arbetar runt 385 personer på bruket.
Källor: Stora enso och Torbjörn Krantz kapitel om Skutskär i boken Papper och massa i Dalarna och Uppland.
Mellan 24 och 30 timmar tar det för gran, tall- och björkstockar att bli torkad, prydligt buntad eller rullad massabas till fluff eller papper.
- Det är en otrolig fördel att ligga vid kusten, säger Magnus Eriksson, inköpare på Stora enso, som guidar på träets väg genom fabriken.
Fartyg kompletterar tåg- och tradartransporter.
Hälften av produktionen är pappersmassa till företagets egna bruk, hälften fluffmassa till externa kunder. Grycksbo pappersbruk är en trogen kund sedan starten för över hundra år sedan säger Magnus Eriksson.
Ett nytt lager är på gång, liksom byte av utrustning i kokeriet som ska ha två papperslinjer i stället för tre nästa år. Blekeribyggnaden är i dåligt skick och de vill bygga nytt, men än är inga beslut fattade.
När allt går som det ska luktar det inte, men när produktionen hakat upp sig någonstans kan svavel nå näsor även utanför bruksområdet. Grycksbo.
Senaste kommentarerna:
Skrivet 17 aug 2010 20:45 Anna (Ej registrerad)
När vi kan åka till månen borde Skutskärsverken lösa problemet med den hemska lukten som spyr ut ur fabriken. Det om något borde vara en valfråga! Det parti som lovar att sätta press för att få till förändring blir populär. Det finns lösningar, de kostar lite...