Takida är ett svenskt fenomen. Inte för sin musikaliska begåvning utan för att en i stort sett enad kritikerkår tagit som livsuppgift att klanka ner på bandet – samtidigt som publiken älskar dem! Vilket naturligtvis säger oändligt mycket mer om fjantarna till skribenter än själva bandet. Takida är inte sensationella på något sätt, men tillräckligt bra för att åtnjuta en större respekt. De har sin musikaliska botten i grungiga band som Pearl Jam, brittiska Bush och framförallt dagsaktuella Nickelback. Och precis som Nickelback lyckas de ge låtarna en kommersiell igenkänningsfaktor som gjort dem till ett av de mest spelade banden på landets radiokanaler. Ibland blir låtmaterialet lite för utslätat trist och jämntjockt utan vassa kanter. Men lika ofta finns här också ett knippe låtar som kommer att bli såväl radio som publikfavoriter. Skulle inte förvåna mig det minsta om det lurar en USA-succé bakom hörnet för bandet.

DENNIS KARLSSON