Visst fortsätter Hot Chip på sitt fjärde album med sin lätta fusion av elektronisk pop- och dansmusik, men samtidigt är det mycket mer laidback nu. Stråkar, oljefat och knastriga syntljud får det att låta mer analogt och varför inte en del åt gammal klassisk disco. Samtidigt har bandet influenser från singer/songwriters. Låtmaterialet är genomgående mer varierande och starkare än tidigare. Det är som om New Orders barn har bildat ett band och för sina fäders musik vidare in i 2010-talet. Lättsamt men aldrig ytligt, svängigt men aldrig monotont, melodiöst men aldrig simpelt. En alldeles utmärkt skiva att vänta in våren med.

PETER ALZÉN