Det har också avspeglat sig i nomineringarna till Grammisgalan 2012. Förutom tidigare nämnda kvinnlig artister ser vi namn som Melissa Horn, Rebecca & Fiona, Anna Järvinen, Ane Brun och Little Dragon. Till detta kan vi lägga fortsatt framgång hos flera internationella artister som Beyoncé, Lady Gaga, Rihanna och PJ Harvey.

Kvinnliga artisters framgång på de stora scenerna är förstås odelat positivt för en mer jämställd musikbransch. Brittiska storsäljaren Adele har talat i intervjuer om hur viktiga förebilder som Mary J Blige och Destinys Child var under hennes uppväxt. I år sålde hon fem miljoner av sitt andra album ”21” bara i USA. En bedrift ingen klarat av sedan Usher 2004 och ett trendbrott i den annars dalande skivförsäljningen.

Men alla delar och nivåer av branschen visar inte upp en sådan smickrande bild. I en artikelserie i Dagens Nyheter under fjolårshösten framgår det att det finns en hel del att jobba på för att nå jämställdhet även bortom strålkastarljusen. När det gäller till exempel de som står bakom artisten vid skivinspelningen såsom studiomusiker, låtskrivare, inspelningstekniker, producenter, mastrare och mixare så ser statistiken inget vidare ut ut. För de sex kvinnliga artister som Grammisnominerats i de sex största kategorierna så använde de sig sammanlagt av bara 17 procent kvinnor vid skivinspelningen. 

En annan besvärande siffra är att bara femton av de sextio personer som sitter i styrelsen eller ledningsgruppen i Sveriges tio största skiv- och bokningsbolag är kvinnor. Något som avspeglar sig i könsfördelningen på de artister som bokas till Sveriges festivaler. Inget problem, tycker Emmabodafestivalens bokare Håkan Karlsson i en intervju i Dagens Nyheter.

”Vi bokar bara bra artister. Nej, vi tänker inte på handikappade och krymplingar eller något annat. Vi bokar det vi tycker om och det som passar. Vi gör en fest för oss själva. Detta intresserar oss inte ett dugg. Ärligt talat, jag undrar vem det är som bryr sig egentligen.”

Med en sådan attityd hos festivalbokare är det kanske inte så konstigt att bara 29 av de 160 artisterna som bokades till Peace & Love i Borlänge, Sveriges största festival, sommaren 2010 var kvinnor eller hade en kvinna i bandet. Könsfördelningen på Getaway Rock Festival i Gävle ska vi inte ens tala om. 

Men det finns de som kämpar för en förändring på alla nivåer av branschen. Ladyfest och Popkollo är två initiativ som bildats som en motreaktion till den mansdominerande musikindustrin. Popkollo är ett musikläger för tjejer mellan 12 och 18 år där de få lära sig om bland annat studioinspelning och låtskrivande. Allt för att få in fler tjejer i en värld där killar alltid haft företräde.  

Jag hoppas att 2012 blir ett år då jämställdheten inte bara syns i Grammisnomineringar utan också i resten av musikbranschen.