Är mindre utseendefixerade.

Mindre rädd att göra fel säger i alla fall tjejer som jag känner.

Men ibland känns det som det inte är så lysande att vara man.

Vi män: Är mer våldbenägna. Tar inte hand om sina barn. Pluggar inte lika mycket som tjejerna. Har få nära vänner.

Och killar läser inte.

Enligt SCB konsumerar kvinnor mest böcker, an­delen män som aldrig läser böcker har på 25 år ­stigit från 22 till 34 procent. Kvinnornas andel ­ligger konstant på 15 procent.

Varför läser inte pojkar/grabbar/män böcker?

Läsa anses inte vara tufft, läsning kräver lite ­tålamod.

Har alla killar någon form av diagnos som gör att de inte kan fokusera mer än någon minut?

Vad gör de i stället för att läsa?

Snickrar, spelar data/TV spel, kollar TV-serier i stora sjok.

Och kanske tränar.

Men gör inte tjejerna det då?

Kan det bli så att tjejerna tar över?

Är det så att eftersom tjejernas betyg är mycket bättre överlag än killarnas så att alla populära universitetslinjer förutom KTH, besättes av tjejer numer?

De flesta som går juristlinjen och läkarlinjen just nu är av kvinnlig art och vad händer då om tio år? Har kvinnorna mer makt i samhället än det är nu eller blir det som det har blivit med lärarlönerna, när fler tjejer blev lärare sjönk statusen och lönen.

Hur kunde det bli så, killar?

Varför läser ni inte?

Är COD, LOL och WOW så mycket roligare än de världar som ryms mellan två bokpärmar?

Jag minns när jag läste ”Jag är en varulvsunge” i tioårsåldern, när jag läste Stig Malmbergs ungdomsserie i 15-årsåldern eller när jag upptäckte Oscar Wildes geniala penna när jag var 20 eller kicken jag fick av James Ellroy när jag blivit 30.

Än i dag får en del böcker mig att bli alldeles ­tagen. För ett år sedan läste jag Bosse Löthéns ”Jag älskar den pojken”, skakade nästan efteråt av tragiken. För någon månad sen läste jag Kristian Lundbergs tunna bok ”Yarden”, som förutom att ha en fantastisk prosa innehåller en sann historia som gjorde att jag orkade inte mer än bara nåt ­kapitel per dag.

Men nu när jag tänker närmare på saken, så är det böcker som handlar om verkliga liv som ger mig de största intrycken. Nu ser jag att flera av de böcker som är skrivna av karlar som är populära nu är just det. Knausgård förstås men även Patrik Sjöberg och Zlatan. Kanske är det de böckerna som är för killarna vad Harry Potter var för ungdomslitteraturen för tio år sedan. Böckerna som får pojkar att vilja läsa, trycket på Zlatans biografi är tydligen jättehögt och som om inte det vore nog så sålde Clash-boken (som jag skrev om för ett tag sedan) också slut på en gång. Tänk om det inte är så att vi killar inte läser mindre utan vi läser annat, biografier av idrottsmän och rockband i stället för vanlig skönlitteratur. Skulle det vara något fel med det?

Nä, givetvis inte, men fortsätt att läsa, om det så är dravel som Camilla Läckberg eller fantastiska ­Mare Kandre spelar ingen roll och när ni har små barn läs för dem också, massvis. För det är som Albert Einstein en gång sa till en mamma som undrade hur hon skulle få sin son att bli klokare: ”If you want your children to be intelligent, read them fairy tales. If you want them to be more intelligent, read them more fairy tales”.

PETER ALZÉN

Krönikör på GD Nöje

peter.alzn@telia.com