Gårdagskvällens konsert, inför en i det närmaste utsåld salong, började mycket intimt och stämningsfullt med Tomas, ensam på scenen med fyra välpolerade gitarrer. Ingångslåten ”Blå, blå vindar och vatten” fick mig faktiskt att tänka på José Feliciano.

Efter några ord om Haiti-katastrofen fortsatte Ledin med ”Här kommer den nya tiden”, en av de bättre sångerna han skrivit på senare år. Annars ger han under konserthusturnén även utrymme åt mindre kända alster ur sin rika produktion. Och det tackar vi för. Skönt med lite omväxling i stället för enbart ”Greatest Hits”.

”Innan morgonen kom” presenterade han med ett strandminne från gotländska Fårö i mitten på 70-talet. Om Ingmar Bergmans nattsömn stördes förtäljer dock inte historien.

Allsång blev det givetvis under den nya, blueshäftiga versionen av klassikern ”I natt är jag din”. Här, och flera gånger till under kvällen, visade Tomas att han är en mycket skicklig gitarrist också.

”Just nu”, 30 år senare, är fortfarande en publikfavorit. Själv associerar jag en textrad till konditori Marangoni på Hyttgatan, som var mitt och Viken-ungdomarnas stamhak för sisådär 40 år sen. ”Det ligger i luften” är en typisk Ledindänga som följdes av tre-fyra låtar som kan kallas för udda: Utmärkta ”Din vän i alla fall”, ”Fåglarna flyger högre i år”, ”Vi drev hjälplöst” och ”Atlantkustens kyliga smekning” tillhör ju inte vanligheterna i eterbruset.

Det gör däremot ”Helt galen i dig” och framför allt Brynäs-kamplåten ”Vi är på gång”. Var övertygade om att publiken då kände sig laddade och tända.

”Håll ut” med kvidande gitarrspel av skicklige Sebastian Bylund avslutade den ordinarie låtlistan och det passade ju bra, nu när vi är så förbannat trötta på vintern och dess konsekvenser.

Tomas Ledin klappades givetvis in för ett par extranummer. ”En del av mitt hjärta” och ”500 dagar om året” blev en mäktig avslutning på en full okej konsert. Men nästa gång jag ser Tomas blir det säkert på en fullpackad utomhusarena någonstans i närheten.