Några timmar före Liondubs spelning på Mosebacke (se recension intill) kliver jag ner i källaren på Södermalm i Stockholm där svenske storproducenten Tom Hofwander, även känd som Internal Dread, har sin klassiska Studio Rub-A-Dub.

I soffan sitter delar av bandet och pratar igenom förberedelserna inför spelningen, som är lite av en generalrepetition inför kommande studioinspelningar.

Liondub släpper sin uppföljare till förra årets kritikerrosade dub forward under våren, och ambitionerna är höga.

– Vi har samlat på oss mycket nytt material det senaste året, tanken är att vi ska sätta allt live i studion och jag tror det kommer att bli riktigt bra, det känns faktiskt så, säger gitarristen Lennart Wastesson och slänger en blick bort mot Tom Hofwander.

– Absolut, svarar Tom, och han borde veta vad han pratar om. Under sina många år som ljudtekniker åt bland andra Robyn och brittiska reggaegiganten Linton Kwesi Johnson, har han ett CV få svenska producenter kan mäta sig med.

– Liondub har nått en högre musikalisk nivå, och det ska bli otroligt spännande att göra den här skivan, säger han och lovar ett ännu dubigare sound än senast. Mer experiment och som sagt, ett försök att sätta allt live i studion.

Trots Liondubs många år i branschen är gruppen relativt okända på den svenska reggaescenen. Varför? frågar jag Lennart, nu när scenen äntligen börjat göra sig hörd.

– Tror det handlar om lathet, vi är ju som sagt nio personer i bandet och har väl inte spelat ute lika mycket som andra band. Men det vill vi ändra på nu.

Trots anonymiteten hittar man fina recensioner av bandet på flera olika språk. I Frankrike och Tyskland har förra årets släpp fått bra kritik och nu hoppas bandet även på England. Landet framför andra som gruppen lånat mest av sin musikaliska identitet ifrån.

Förhoppningen är ett samarbete med legenden Dennis Bovell, som faktiskt gästade Liondub på scen i Gävle i november förra året.

– Han skulle aldrig ha kommit till Sverige och spelat med oss om han inte gillat det han hörde, säger Lennart och får medhåll av de andra.

Dennis Bovell är nämligen något av en Phil Spector inom den brittiska reggaen, och har sedan länge ett samarbete med Tom Hofwander och Studio Rub-A-dub.

Från och med onsdag och en vecka framåt pågår inspelningarna och sedan väntar månader av finslipande framför mixerbordet.

– Det ligger betydligt mer förarbete bakom den här skivan, mer tanke och det kommer att bli svängigare, lovar Mattias Bengtsson som sköter rytmsektionen med sina trummor.

I och med att bandet nu ligger på ett erkänt bolag, Rub-A-dub records, ger det också större möjlighet att nå ut i Europa. Tom Hofwander har kontakter och dubscenen är het runt om i världen just nu.

– Skulle vi få till nått med Dennis Bovell finns ju chanserna att även slå oss in på den japanska marknaden, som verkligen är stor, säger Lennart och ser nästan lite drömmande ut där han sitter i studiosoffan.

Helt klart är i alla fall att Liondub är på väg att växa i den kostym av brittiskt rootsgung de så länge försökt att fått på sig. Några timmar senare kliver de upp på Mosebackes scen och möts av ett fint mottagande från den entusiastiska publiken.

Johan Apel Röstlund