Manowar levererade inte
Relaterat
Fakta
Manowar
Green Stage, fredag
Sätt ihop ett gäng kompisar och sett er i någons lägenhet. Slå på valfritt Manowar-album på stereon och drick en klunk öl varenda gång sångaren Eric Adams sjunger orden metal eller steel i låtarna. Innan skivan är slut är ni garanterat aspackade.
Visst det går att göra sig mycket lustig över New York-bandets besatthet av vikingabrödraskap, hjältemod och hyllningar till sin egen genre. Men det är svårt att inte bekymra sig över de snart 60-åriga gubbarnas bristande ordförråd och enahanda ämnesval i deras lyrik. Den tangerar ibland en tioårings.
Musikaliskt är Manowar pålitliga. Deras låtval under spelningen på Getaway Rock Festival påminner till mångt och mycket om de under deras tidigare festivalspelningar i slutet av juni i Italien och Rumänien. Den vilar starkt mot de tidiga albumen som till exempel "Kings of Metal", "Louder than Hell" och "Fighting the World".
Manowar spelar en slags arketypisk heavy metal, de är ett metalens Status Quo om man så vill. De blandar fartfylld metal som i "Sign of the Hammer" och "Black Wind, Fire and Steel" med mer klassiskt AC/DC-riffande i "Fighting the world" och "Kings of Metal". Ibland när gitarristen Karl Logan sticker iväg på sina solon så känns de en aning tunna men Joey Demaio gör så gott han kan för att kompensera.
Konserten ser till en början ut att bli ganska hyfsad, bandet bränner av låt efter låt i ett bra tempo utan mellsnsnack. Men därefter följer ett gitarrsolo. Sedan ett mellansnack där Demaio nämner vikingar orimligt många gånger. Sedan börjar de flamsa runt och ta upp två ur publiken varav en av dem, rejält onykter, får fumla sig fram över strängarna på en gitarr. Ett farsartat och obestridbart lågtvattenmärke under konserten.
Sedan kör de "The gods made heavy metal" och man försöker glömma det pinsamma. Efter det följer dock ännu ett solo, denna gång på trummor. Sedan vill Joey Demaio säga några ord igen. Denna gång på staplig svenska. Sedan kör de ett par låtar till innan de går av, men konserten hämtar sig inte riktigt efter mittpartiets temposänkande inslag.
Men fyrverkerierna efter konserten var i alla fall fina.































