DRAMA Övertydligt, patetiskt - trots en god avsikt
Relaterat
Artikelbilder
Fakta
Änglavakt
Filmstaden
Regi: Johan Brisinger.
Skådespelare: Izabella Scorupco, Michael Nyqvist, Tchéky Kary, Ewa Fröhling m fl.
Jesus lever! Han finns i en fransk kropp vid namn Walter, spelad av Tchéky Karyo, utsänd av Gud fader själv för att predika för människor i kritiska skeden att kärleken i första hand, tron och hoppet dessutom, övervinner allt. Ensamheten är förödande, vilket ett obegripligt besök på ett äldreboende vill visa.
Jag hade läst en hel del om handlingen i relationsdramat ”Änglavakt” och hade vissa förhoppningar om att filmen skulle spela på mina största känslosträngar och väcka en del berörande tankar.
Dessutom: barn, oavsett om det är i verkligheten eller på film, som hamnar på sjukhus och är i det närmaste döende tillhör det som brukar få mig att tårögt snyfta. I detta pekoral är det tyvärr inte så.
Johan Brisinger hemfaller, i ett godhjärtat försök, åt att med största möjliga övertydlighet få ut sitt budskap.
Ja, ibland blev jag riktigt irriterad över absurditeterna och det patetiska, även om jag begriper att det handlar om konstnärlig frihet att uttrycka sig och inte ett vanligt jordnära drama. Hade jag varit i Ernsts (Nyqvist) situation skulle jag i min förtvivlan ha skrikit rakt ut och konstaterat att frugan Cecilia (Scorupco) blivit skvatt galen i sin sorg över unge sonens tillstånd. men så är ju inte regissörens andemening.
Det värsta jag vet är uttrycket ”änglavakt” som fortfarande används på tidningarnas nyhetssidor, oftast efter olyckor där någon haft tur och kommit undan relativt oskadd.
I detta fall är Walter, som änglavakt och Guds budbärare, bara en kufisk, jobbig kuf som jag har svårt att förlika mig med.
Även om det bara är på film, tyvärr en kraftig besvikelse, trots namnkunniga skådisar som den alltid lika förvirrade Michael Nyqvist och med en Izabella Scorupco som jag vill se mycket mera av. Och då menar jag mycket mer än hennes yttre skönhet.
Stefan Andersson
