För några dagar sedan delades årets Klara Lindh-stipendium på 50 000 kronor ut. Det är Nya stiftelsen Gefle Dagblad som står bakom stipendiet och för mig som arbetare i den liberala tidningsvärlden Gefle Dagblad sedan mitten av förra sek­let känns det här stipendiet betydelsefullt.

Den liberala idén – frihet – gör det möjligt att stipendiet också kan delas ut till anställda i hela MittMedia-koncernen. I år till Evy-Ann Mattsson, lokalredaktör i Strömsund för socialdemokratiska Länstidningen i Östersund. Det gläder mig särskilt att en lokalredaktör fått stipendiet – jag började själv en gång som lokalredaktör för Västerbottens-Kuriren i lappmarken och vet vad journalistik kan betyda för små bygder om den sköts rätt och med engagemang. I det här fallet hindrade Evy-Ann att telekommunikationerna i Strömsundsområdet – och i liknande bygder på andra håll – raserades. Lokalredaktören satte P för de stora telefonjättarna. Mycket bra gjort!

Stipendiet är också helt och hållet ett journalistiskt stipendium som utdelas till den som i vid mening verkat för demokrati och allas likaberättigande.

Att stipendiet bär Klara Lindhs namn är en styrka. Hon var maka till Magnus Lindh, GD:s förste egentlige chefredaktör, och känd som en energisk och framgångsrik kämpe i den liberala sfären för kvinnornas rösträtt. Gefle Dagblad har utvecklat sig genom åren och är i dag en mycket stark tidning. Det är mycket viktigt att den liberala andan bevaras och stärks.

För första gången delades stipendiet i år ut av två släktingar till Klara Lindh, barnbarnet Gunilla Hubbard som bor i Skottland och barnbarnsbarnet Eva Ahlkvist från Halmstad. Båda är oerhört glada och stolta över att släkten på det här sättet uppmärksammas och anknyts till den liberala tidningstraditionen. Jag hade den stora glädjen att få vara tillsammans med de båda damerna under helgen och fick också tillgång till brev, tidningsurklipp, fotografier och muntliga uppgifter om Klara Lindh.

En av de mest romantiska och rörande berättelserna var att när Klara bara var barn träffade hon i ett sammanhang Magnus som var 14 år äldre än hon. Hon klättrade upp i hans knä och förklarade att när jag blir stor ska jag gifta mig med dig. Och i november 1898 stod den då 22-åriga bryggardottern Klara brud med Karl Magnus! Till det rörande och romantiska hör att när Klara avled efter en operation på Gävle lasarett, 37 år gammal, klarade inte politikern och tidningsmannen Karl Magnus av detta. Fyra år senare lades också han i graven. Han dog av brustet hjärta, säger man.

Men Klara Lindh blev under sin levnad en stark och uppmärksammad kvinna i kampen för kvinnlig rösträtt. Hon, liksom hennes man, kom från humanistiska världar, hon från Stockholm och han från Linköping, och kamp för rättvisa och mänskliga rättigheter var självklart för dem.

När Klara Lindh avled strömmade kondoleanser och minnesord in från hela landet. Kvinnans politiska rättigheter var ingalunda givna och de som kämpade för till exempel rösträtt tyngdes av kravet på att de skulle vara goda mödrar och makor. Ett exempel är kyrkoherde Oskar Hedbergs tal där han berättar om sin egen omvändelse till att bejaka kvinnokampen men samtidigt också betonar hennes roll som maka och mor.

För eftervärlden och för stipendieutdelarna och stipendiemottagarna räcker det nog med Elin Wägners konstaterande i ett minnesord att hon utfört en ädel kvinnogärning.

Nu går stafetten vidare och det är alltså oerhört gläjande. Grunden, Klara Lindhs verk, finns där. Det gäller för fria journalister att bygga vidare.

TORD BERGKVIST

Krönikör

tord.bergkvist@bredband.net