Bredvid varandra satt Victor Muller, Saab, och Håkan Juholt, Sap.

Ack, dessa båda forna stolta, svenska institutioner, som nyligen togs över av glada amatörer. Muller mer det förstnämnda, Juholt främst det sistnämnda.

Problemen för båda började redan i våras.

Mullers bilfärd har slirat betänkligt med flera dikeskörningar.

Återkommande har besked spritts om diverse olika saker, som sedan visat sig vara ogrundade.

Först hade han mbl-förhandlat med facken om veteranklubbens framtid, sa han. ”Nej vi har inte blivit kallade, sa sa både IF Metall och Unionen.

Vidare förkunnade han stolt att han tidigare i sin karriär monterat ner gamla bilar och smugglat ut dem till Polen. ”Icke”, sade hans dåvarande chef.

Han påstod sig också ha gjort en affärsuppgörelse med två andra biltillverkare, tidigare samarbetspartners, om att varken hans egen röda Saab eller deras respektive gröna miljöbil och knallröda gamla Sovjettilverkade Vaz skulle parkera bredvid den svarta gamla 30-talsmercedesen, som nödtorftigt försökt tvätta bort sin bruna smuts.

Men huruvida en sådan deal förelåg kom det mycket oklara besked om från de andra två bilfabrikörerna.

För att inte tala om Safarirallyt till Libyen, förresten!

Och som alla maktens män skulle han ju ha en fet bonus. Kreativt kom han på att kalla den för hyresbidrag.

Men kanske det allra viktigaste: Tillverkning av kärnprodukten?

”Det kommer vi att återkomma till i höst:”

Juholts situation är knappast bättre.

En efter en har personerna runtomkring lämnat honom. Nu står han som ensam ägare av allt ansvar.

Aktierna bara faller och faller, nu är de nere på 25 procent.

Partiarbetarna vet aldrig när, eller ens om, de någonsin kommer att få lön för mödan.

Hans påstådda vänner i öster, Östros och Österberg, bara sviker och sviker.

Idéfabriken stängde i våras, sedan dess har det inte rullat ut en enda ny tanke.

Konstant kommer ifrågasättanden om att pengarna från organisationens pengastinna huvudfinansiär luktar oschysst, krav ställs återkommande från Riksgälden om lagstiftning om öppen redovisning av partibidrag.

Ja, de har det sannerligen inte lätt, dessa båda S-ledare.

De gånger de varit uträknade är oräkneliga.

Men alltid lyckas de båda optimisterna få sina trogna att tro att de har ytterligare ett ess kvar i rockärmen.