Gruvindustrin är en strategisk viktig näring för Sverige. Den globala efterfrågan på svenska mineraler och metaller från tillväxtländer innebär att den svenska gruvnäringen är på väg att återta en betydelsefull roll för hela den svenska ekonomin.

En modernisering av det svenska samhället där vi möter de miljö- och klimatutmaningar vi står inför är också beroende av svensk gruvnäring och industri. Genom nya gruvetableringar skapas framtidstro i regioner som tidigare drabbats av hög arbetslöshet och utflyttning.

Samtidigt har gruvbrytning stor påverkan på miljö och omgivning. Detta ställer stora krav på att gruvnäringen tar tillvara och värnar om gemensamma miljöutrymmen och ligger i framkant när det gäller att använda miljövänlig teknik och ta ansvar för det lokala och regionala samhället.

Det ställer också stora krav på tillståndsgivande myndigheter. Utan en aktiv närings- och miljöpolitik riskerar vi att andra krafter styr och att vi missar chansen till ökad sysselsättning hand i hand med en långsiktigt hållbar utveckling.

Gruvindustrins betydelse för svensk ekonomi, den stora internationella efterfrågan och svenskt miljökunnande är viktiga skäl för att stödja gruvindustrins utveckling. Därför har vi röstat igenom ett förslag i riksdagens näringsutskott till ett branschprogram för den svenska gruvnäringen.

Ett sådant program ska väga in följande aspekter:

– Betydelsen av en väl fungerande infrastruktur, i huvudsak järnväg, som är av stor vikt för att hantera de ansenliga godsmängder som gruv- och mineralindustrin genererar. I dag är järnvägskapaciteten i många fall en högst begränsande faktor för branschens fortsatta utveckling.

– Effektiviteten i tillståndsprocesser bör ses över och förbättras. Samhällets krav måste vara tydliga, rättssäkra och förutsägbara. Ingen tjänar på att prövningar blir liggande i många år på grund av resursbrist.

– Kommunernas förutsättningar och ansvar att möta den ökade efterfrågan på bostäder, skolor, barnomsorg och annan offentlig service som följer av att näringen expanderar på flera håll i landet. Detta är särskilt betydelsefullt för att gruv- och mineralindustrin ska kunna säkerställa tillgången till personal i allmänhet och sådan med särskild kompetens i synnerhet.

– Den framtida kompetensförsörjningen som också måste säkerställas om gruvnäringen och de lokala samhällena ska kunna utvecklas. I synnerhet som gruvindustrin verkar i områden med litet befolkningsunderlag.

– Programmet måste också uppmärksamma förhållandet mellan gruv- och mineralindustrins expansion och andra riksintressen som miljömål och ny kunskap om näringens miljö- och omgivningspåverkan.

Det behövs en aktiv näringspolitik om Sverige ska klara sysselsättningen och en hållbar utveckling. Staten måste vara med och ta sitt ansvar för miljöprövning, infrastruktur, utbildning och för kommunernas förutsättningar att möta gruvindustrins expansion.

Därför tar vi nu vårt ansvar för ett samlat grepp om gruvnäringen som kan betyda utvecklingsmöjligheter, ökad framtidstro och fler jobb i Sverige.

Ingemar Nilsson