Folkpartisterna Tobias Krantz och Hans Backman vill ta upp kampen för de glömda barnen.

Antalet barn som omhändertas av samhället ökar kraftigt. År 2000 var 646 barn i Gävleborgs län någon gång under året placerade i samhällets vård, enligt Socialstyrelsens statistik. Sju år senare hade den siffran stigit till 739. I Gävle kommun har antalet omhändertagna barn ökat från 226 år 2000 till 304 år 2007.

I hela Sverige ökade antalet placerade barn från 18 003 år 2000 till 21 537 år 2007, vilket innebär en ökning med knappt 20 procent. Ungefär en procent av alla barn och ungdomar i Sverige var år 2007 placerade i samhällets vård.

Frågan är vilken framtid som väntar de barn som får en placering i familjehem eller på ett hem för vård eller boende (HVB-hem). Svaret är att framtiden i alltför många fall är mycket dyster. Socialstyrelsen har till exempel konstaterat att risken för att pojkar som placerats i tonåren för beteendeproblem tvingas till sjukhusvård vid 20-24 års ålder på grund av självmordsförsök, psykisk sjukdom eller missbruk är 30 gånger större än för tonårspojkar generellt.

Ungefär en femtedel av de barn och ungdomar som omhändertas placeras i HVB-hem. Det är viktigt att poängtera att det naturligtvis finns HVB-hem som fungerar väl men den övergripande bilden är tyvärr väldigt negativ. I en rapport från Socialstyrelsen och länsstyrelserna 2008 konstaterades att det fanns brister på nio av tio granskade behandlingshem. Från ett antal HVB-hem rapporterades att barn hade blivit misshandlade, utsatta för psykisk misshandel i form av kränkningar och mobbning samt sexuella övergrepp.

Den sociala barn- och ungdomsvården i Sverige är ett gigantiskt misslyckande. Alltför många barn och ungdomar får inte det stöd och den trygghet de behöver. När ett barn omhändertas tar samhället över föräldraansvaret. Den rollen har inte tagits på tillräckligt allvar.

Folkpartiet håller just nu på att ta fram en ny barnpolitik. Som ett led i det arbetet har vi presenterat en rapport om de glömda barnen – om de barn som placeras i samhällets vård. I rapporten pekar vi på en rad åtgärder för att rejält höja kvaliteten i barn- och ungdomsvården.

Folkpartiet vill bland annat införa en nationell auktorisation för HVB-hem. Det innebär att det ska krävas ett tillstånd, en slags licens, för att få driva ett behandlingshem. I tillståndet ska bland annat ingå krav på att både den som driver ett HVB-hem och de som jobbar där ska ha en adekvat flerårig högskoleutbildning. I dag finns enbart en rekommendation om att den som driver ett behandlingshem ska ha en viss utbildning.

För de anställda finns i praktiken inga föreskrifter om kompetens, än mindre direkt uttalade krav. Inte heller finns det några tydliga krav på innehållet i den vård som ska bedrivas. Detta är häpnadsväckande och helt oacceptabelt.

Det är också nödvändigt att det sker en nationell satsning på utvärdering och metodutveckling. Placeringen av barn och ungdomar i samhällets vård kostade 2006 nästan åtta miljarder kronor.

Sanningen är att vi vet nästan ingenting om huruvida de resurserna över huvud taget gör nytta eller om en stor del av pengarna i realiteten kastas i sjön. Socialstyrelsen konstaterade i en rapport 2006 att vi inte vet om den behandling som bedrivs inom institutionsvården har positiva, skadliga eller inga effekter alls.

Det måste bli ett slut på tro, tyckande och fromma förhoppningar inom den sociala barn- och ungdomsvården. Endast behandlingsmetoder som vetenskapligt har bevisats vara effektiva ska naturligtvis få användas.

De barn som omhändertas tillhör de allra sköraste och allra mest utsatta människorna i det svenska samhället. Det är de som är i allra störst behov av engagemang och professionell omsorg. Gång på gång har samhället svikit dem. Vi vägrar att stillatigande acceptera det. Nu tar folkpartiet upp kampen för de glömda barnen.

Tobias Krantz (fp)

Riksdagsledamot, folkpartiets socialpolitiske talesman

Hans Backman (fp)

Riksdagsledamot från Gävleborg