Lärarlegitimation är en garanti för god undervisning
Relaterat
I GD:s ledare om lärarlegitimation den 26/1 finns flera fel som dessvärre ger en grovt missvisande bild.
I ledaren står att läsa att: ”Några av de kontrakterade unga handläggarna hade inte riktigt förstått vad det handlade om och delade ut behörigheter väl frikostigt”.
Det har inte delats ut behörigheter frikostigt. Lärarens examen avgör vilken ämnesbehörighet läraren får i sin legitimation, inte vilka ämnen läraren sedan har undervisat i under sin yrkesbana.
De ämnen som finns angivna i lärarens examensbevis avgör.
Till exempel fanns det utbildningar på 80-talet som gav en lärare behörighet att undervisa i 14 ämnen. Därmed får en lärare med ett examensbevis från en sådan lärarutbildning en legitimation som ger behörighet att undervisa i dessa 14 ämnen.
Det kan säkert finnas lärare som blir förvånade över att de blir behöriga att undervisa i ämnen som de inte undervisat i på länge eller kanske aldrig.
Men det är viktigt att poängtera att Skolverket inte omprövar lärares examen från högskolor och universitet, även om utbildningarna genomfördes för många år sedan.
Det är, vidare, inte Proffice´s handläggare som delar ut behörigheter. Det är Skolverkets beslutsfattare som slutgranskar och fattar beslut om varje legitimation och därmed vilka behörigheter en lärare får i legitimationen.
GD skriver också att: ”Lärarlegitimationen är i stort sett bara en bekräftelse på att man har lärarutbildning och minst ett års lärarerfarenhet.”
En mycket viktig del i lärarlegitimationen är att den anger i vilka ämnen läraren är behörig att undervisa i. Det handlar ytterst om att eleverna ska garanteras en bra undervisning genom att deras lärare har rätt ämnesutbildning.
Från och med 2015 måste också en lärare vara behörig i ett ämne för att få sätta betyg i ämnet. Mot den bakgrunden blir ledarartikelns beskrivning missvisande.
Det kan också tilläggas att när vi ska avgöra vilken behörighet en lärare ska få i sin legitimation så har vi att ta hänsyn till en stor mängd olika lärarutbildningar. Det handlar om utbildningar och kurser som bedrivits på över 20 lärosäten under minst 40 år.
Slutligen skriver ni: ”Inte desto mindre är utfärdandet av legitimationen en myndighetsutövning och slarvet är oacceptabelt”. ”Men vänsterhandshanteringen säger något om att Skolverket knappast heller lägger någon större vikt vid legitimationen”.
Om ni med slarv menar vilka behörigheter som lärare har fått i sina legitimationer så faller ju det påståendet. Om inte, så blir påståendena om slarv och vänsterhandshantering inget annat än icke underbyggda generaliseringar utan förankring i fakta.
Mattias Ragert, Pressansvarig Skolverket
SVAR:
Mattias Ragerts invändningar förtydligar det egentliga problemet med lärarlegitimationen. Ragert skriver: ”Till exempel fanns det utbildningar på 80-talet som gav en lärare behörighet att undervisa i 14 ämnen. Därmed får en lärare med ett examensbevis från en sådan lärarutbildning en legitimation som ger behörighet att undervisa i dessa 14 ämnen.
Det kan säkert finnas lärare som blir förvånade över att de blir behöriga att undervisa i ämnen som de inte undervisat i på länge eller kanske aldrig.”
Med andra ord: legitimation och formell behörighet säger väldigt lite om en lärares kompetens och ämneskunskaper.
Susanna Birgersson, Ledarskribent
Senaste kommentarerna:
Skrivet 4 feb 2012 17:48 JB (Ej registrerad)
I ett desperat försvar försöker Mattias Ragert att rentvå Skolverkets riktigt stora misstag. Det har framkommit att en anställd på Skolverket godkänt 200 legitimationer på en dag! En dag, den anställde inte var på jobbet utan enligt DN jobbade hemifrån. Med vilken kvalité vill Mattias Ragert se att legitimationerna utdelas? Om man slår ut 200 på en dag visar det sig att den anställde godkänt en ansökan var annan minut. Kallar man detta för en granskning?
Konstigt att förvara agerandet när det finns så mycket som talar för att Skolverket inte sköter sitt jobb. Visst kan man förstå att Skolverket har det stressigt med att få ut legitimationerna, men detta borde inte leda till att man ger Proffice ett för stort ansvar. NU ÄR DET ÄVEN SÅ ATT DET FINNS FYRA PROFFICE ANSTÄLLDA PÅ SKOLVERKET SOM FATTAR BESLUTEN, DETTA GÖRS INTE AV SKOLVERKET. Jag är övertygad om att Skolverket inte vet hur dom nu ska upprätta trovärdighet igen! Ett tips, anställ Proffice handläggarna, MED RÄTT LÖN.