Det är i de många små företagen som Gävles nya jobb kommer att skapas, skriver Martin Ådahl och Petter Hojem, FORES.

Finanskrisen har härjat över landet och få platser har blivit så hårt drabbade som Gävle. Ericssons varsel precis innan jul i fjol betydde nära tusen nya arbetslösa, att lägga till den redan dystra statistiken för Gävletrakten.

Det verkade nästan för bra för att vara sant då Boston Power riktade in sig på Gävle som möjlig ny plats för tillverkning av bilbatterier. En möjlighet till uppemot 400 nya jobb inom en grön framtidsbransch! Många är nog därför djupt besvikna när investeringsivern nu verkar riktas mot Kina i stället för Gävle.

Kanske är den kinesiska staten mer villig än den svenska att ge bidrag i form av investeringsstöd för att locka till sig nyetableringar. Det kan därför vara frestande för regeringen, under press från företag och lokalpolitiker, att öppna plånboken så att utländska företag genom etablering i Sverige skapar en form av ersättningsjobb. Tankesmedjan FORES har i samarbete med Ohlininstitutet tagit fram en studie som visar att detta vore en dålig taktik för att utveckla ekonomin i Gävle eller andra liknande städer.

För det första finns det gott om tidigare exempel på att olika former av regionalt utvecklingsstöd och ersättningsjobb inte skapar långsiktig tillväxt. Tvärtom har många av de nya jobben försvunnit nästan lika snabbt som de kom.

För det andra tar hoppet om en utländsk investering bort fokus från det som verkligen är viktigt; att utveckla ett företagsklimat som gynnar utvecklingen av nya företag som skapar nya jobb. Entreprenörer med goda affärsidéer är vad som behövs, snarare än ett nytt bruk.

Studien pekar på flera områden som är kritiska för att få fart på hjulen i Gävleborg.

Skolan först. Gävleborg har landets lägsta gymnasiebetyg och relativt sätt få invånare med högskoleutbildning. Mer kraft och resurser måste satsas på utbildning. Högskolan i Gävle måste också rikta sig mer mot det lokala näringslivet. Om inte akademia kan samverka med sina omgivningar är faran att högskolan förblir en isolerad ö som inte i tillräcklig utsträckning bidrar till regionens väl. Mot denna bakgrund är det extremt positivt att Ung Företagsamhet är framgångsrika i Gävle.

Effektivare statliga insatser. Staten bör använda utveckling- och tillväxtmedel på ett mer effektivt sätt. Tillväxtverkets resurser fördelas i dag i stor grad efter politiska prioriteringar i stället för efter goda affärsmöjligheter. Tyvärr överskattar också politiker och myndigheter sin egen förmåga att skapa nya företag och utveckla näringslivet.

Öppna kommunerna för företagande. Snabba, serviceinriktade och kundanpassade kommuner kan skapa ett bättre företagsklimat, med bättre förutsättningar för nya företag och nya jobb. Tyvärr finns det en del kommuner i Gävleborg som inte verkar intresserade av ett större utrymme för näringslivet att utvecklas i.

Ett exempel är hur en del kommuner försöker hålla tillbaka framväxten av nya friskolor. Ett annat är att många kommuner är tveksamma till att införa lagen om valfrihet (LOV). Fortfarande driver många kommuner verksamheter som borde sköttas av den privata marknaden, exempelvis den reklamverksamhet som Gävle kommun själv bedriver.

Gamla ryggmärgsreflexer bromsar ofta upp den nödvändiga omställningen och omvandlingen i gamla industristäder som Gävle. Men om Gävle ska fråga staten om något så är det avdrag och inte bidrag. Det finns många kreativa och kompetenta människor i Gävle. Just det borde vara huvudmotivet för företag att investera, och för att nya lokala företag ska växa upp i Gävle. Det är i de många små företagen som Gävles nya jobb kommer att skapas.

Martin Ådahl

Chef, FORES

Petter Hojem

Statsvetare, FORES