För barnens skull
Relaterat
Tydliggör lagstiftning som rör barn, skriver Roger Persson, MP, i en debattartikel tillsammans med en rad svenska kommunalråd.
Lagstiftningen som rör barn behöver förtydligas, utgå från barnrättsperspektivet och följas upp årligen. Centralt för att skynda på införandet av barnkonventionen i Sverige är att tydliggöra ansvaret och göra konventionen till svensk lag. Dessa slutsatser drar vi, 11 kommuner i Partnerskapet för barnkonventionen, som under sex år har haft regeringens uppdrag att utveckla effektiva metoder för att förbättra barns rättigheter och implementera barnkonventionen.
Regeringens skrivelse 2003/04:47 slår fast att kommunerna och landstingens arbete med barnkonventionen är av avgörande betydelse för konventionens förverkligande i Sverige. Ett ambitiöst och lärorikt arbete har präglat Partnerskapets sex verksamhetsår. Vi har utvecklat metoder som visar konkreta positiva resultat för barns delaktighet och inflytande, vi har verkat opinionsbildande och arbetat intensivt med att sprida kunskap till andra kommuner. Kunskapen om hur vi kan göra det finns hos Partnerskapet. Vi tycker att Sverige är redo och skyldigt att ta nästa steg. Nu behövs handlingskraft och politisk tydlighet både på nationell och på lokal nivå att vi ska öka tempot i arbetet för barns rättigheter.
Svensk lagstiftnings syn på barnets rättigheter är en annan än den barnkonventionen stipulerar. Exempelvis präglas svensk lagstiftning av en misstro till barnets kompetens att bilda en egen åsikt och att fatta egna beslut då den säger att barnets inställning ska klarläggas - om det inte är olämpligt. Barnkonventionen däremot speglar en syn där barnet är en kompetent person som ska ha rätt att komma till tals i frågor som rör honom eller henne. Barnkonventionens artikel 3 säger otvetydigt att ”barnens bästa”ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barnet.
Diskrepansen i samhällets syn på barn är ett problem i sig. Den tyder på att målbilden för barnkonventionens genomförande inte fullt ut är en och samma. Först när vi har samma syn på barnets rättigheter kan barnkonventionen få fullt genomslag.
Partnerskapet tror inte att lagstiftning ensamt eller per automatik stärker barns rättigheter. Däremot tror vi att lagstiftningen är viktig för att nå nödvändig samsyn och tveklöshet i frågor som rör barn. Vi är också övertygade om att lagstiftningen som instrument, har ett stort symbolvärde och är ett viktigt stöd för myndigheter och frivilligorganisationer i det dagliga arbetet för barns rättigheter. Beslutsfattare på nationell och lokal nivå har det yttersta ansvaret att tillsammans med tjänstemän prioritera frågan och arbeta metodiskt.
Vår förhoppning är att regeringen i sitt fortsatta arbete tar till vara de erfarenheter som Partnerskapets rapporterat och redovisat och att regeringen fattar ett beslut i frågan hur Sverige kan öka takten i arbetet med att genomföra barnkonventionen i Sverige.
Roger Persson
kommunalråd, MP, Gävle
Lennart Bondeson
kommunalråd, KD, Örebro
Karolina Hilding
kommunalråd, FP,
Uppsala
Roger Björn
vice ordf. i SDN, M, Gunnared
Mariann Nordlöf
kommunalråd, S, Borlänge
Staffan Cederö
ordf. i Barn & Undomsberedningen, M, Trelleborg
Gun Eriksson
ordförande Barn- och ungdomsnämnden, S, Sigtuna
Roger Haddad
kommunalråd, FP, Västerås
Eva Jansson
led. Folkhälsonämnden, kommunfullmäktige, S, Karlskoga/Degerfors
Stefan Konradsson
kommunalråd, V, Östersund
Marie Litholm
gruppledare och socialnämndens ordförande, KD, Haninge





















Senaste kommentarerna:
Skrivet 11 jul 2010 22:30 Tommy Jonsson (Ej registrerad)
FN konvetionen ratifierade vi redan 1989 men den är ännu inte implementerad i Föräldrabalken detta till rättsförlust för barnet och fadern.
Föräldrabalken är inte könsneutral vilket leder till att
200 000 barn inte har någon eller mycket liten kontakt med sin biologiska far.
Sociala myndigheter och barnpsykiatrin är också barn och fadersfientliga.