En ordnad privatekonomi får allt större betydelse för att vi ska kunna känna trygghet och ordning i livet. Genom att hushålla väl med pengarna, undvika överskuldsättning och planera för såväl ålderdomen som livets oförutsedda händelser kan de flesta människor idag undvika de fallgropar som riskerar leda till ekonomiska bekymmer och – i förlängningen – ekonomiskt och socialt utanförskap.

Undersökningar från Finansinspektionen visar att drygt var tionde vuxen svensk har bristande kunskaper eller ett osunt beteende när det gäller att hantera sin privatekonomi. Det kan handla om brist på grundläggande kunskaper om t ex sparande eller försäkringar, men också oförmåga att spara för framtiden eller ett riskfyllt lånebeteende. För omkring 150 000 människor har det gått så långt att man kan tala om ett finansiellt utanförskap. Skulderna och betalningsanmärkningarna har vuxit sig så stora att de blivit ett hinder för människor att hyra en lägenhet eller teckna ett telefonabonnemang.

Dessutom har vi en situation där alltför många hushåll riskerar att få det tufft när räntorna på deras bostadslån stiger. Sverige har klarat finanskrisen förhållandevis bra och många hushåll upplever att de fått mer pengar att röra sig med när skatten sänkts. Men samtidigt har Bostadskreditnämnden varnat för att bostadspriserna faller när räntorna stiger. Då kan många hushåll hamna i en situation där man har lån som överstiger bostadens värde. Det är därför viktigt för människor med höga lån att se om sitt hus.

För att motverka det finansiella utanförskapet och ge fler människor möjligheten till en ordnad privatekonomi har jag som finansmarknadsminister drivit på för att vi i olika skeenden av livet ska stärka samhällets folkbildning kring privatekonomi och finansiella tjänster. Studier från Storbritannien visar att intresset och mottagligheten för sådan information är som störst när livet går igenom större förändringar, som då man börjar studera, får ett jobb eller skaffar familj. Men det är också viktigt att redan i skolan få grundläggande kunskaper om privatekonomiska frågor, som hur man räknar räntan på ett lån eller gör en budget.

Sedan 2008 har Finansinspektionen på mitt och regeringens uppdrag lett en privatekonomisk satsning som har riktat sig i första hand mot gymnasieskolan. En webbportal har startats, där utbildningsmaterial samlas. En turné till skolorna riktad mot både lärare och elever bedrivs också under parollen koll på cashen.

I dagarna togs nästa viktiga steg för att föra ut ekonomikunskaper till en ny grupp som riskerar att hamna i finansiellt utanförskap, nämligen nyanlända invandrare. Tillsammans med budget- och skuldrådgivare i 41 kommuner – däribland Gävle - har Finansinspektionen tagit fram ett utbildningsprogram som ska vara en del av deras introduktion till Sverige.

De kommer som en del i Svenskundervisning För Invandrare – SFI – att också få lära sig grundläggande begrepp och kunskaper om ekonomi.

Jag tror detta är ett viktigt steg för att förbättra integrationen av nyanlända invandrare, som naturligtvis genomgår en dramatisk förändring i sina liv när de får tillstånd att stanna i Sverige. Regeringen har redan öppnat för tidigare arbetsmarknadsintroduktion för att fler invandrare ska få möjligheter att försörja sig själva.

Att förse nyanlända svenskar med goda förutsättningar att hantera sin egen ekonomi är också viktig beståndsdel i en politik som förbättrar möjligheterna till integration i det svenska samhället. Det stärker den enskildes drivkrafter och möjligheter att ta ansvar för sin egen och sina närmastes försörjning, och motverkar samtidigt risken för utslagning och utanförskap.