Waldemar Ingdahl, vd för den liberala tankesmedjan Eudoxa, kritiserar riksdagen för att ha antagit den så kallade FRA-lagen.

När riksdagen öppnar den 16 september väntar en het debatt och nya demonstrationer i den fråga som engagerat mest under sommaren: FRA-lagens avlyssning av internetkommunikation.

Den automatiserade övervakningen från Försvarets Radioanstalt verkade erbjuda en enkel teknisk lösning. Krav på bredare datainsamling skyler ofta över dålig kommunikation och bristande samarbete internt i ordningsmakten. Regeringen låste fast sig, samtidigt som många medborgare kände att deras frihet beskars.

Att försöka ”förutse” terror och brott misslyckas oftast då algoritmerna i de datamodeller som söker i informationen är för breda och finner mönster överallt. Bristen på avgränsning av lagen är ett problem. När en regel först upprättas är dess implementering begränsad till lagens specifika krav, och därför är dess påverkan rätt blygsam. Efter en tid tenderar dock nya krav att läggas till, även utan något ont uppsåt kan reglerarna få ett eget intresse av utökade befogenheter och anslag.

FRA-debatten öppnade en mängd tidigare ouppmärksammade frågor om informationssamhället, och att begränsa debatten till att bli en skönhetstävling om vem som är mest kompromisslös är inte bra.

Allt fler prylar får alltmer datakraft inbyggd i sig, men vem kontrollerar den information de samlar in om oss? Övervakningen handlar inte bara om politiker och säkerhetstjänst. Minst lika viktiga är de val vi gör som konsumenter.

Allt relevant kan registreras digitalt – var du befinner dig, vem du talar med, dina transaktioner och vem du umgås med. På gott och ont.

GPS-navigatorn gör att vi kan orientera efter satelliter. RFID-chip kan placeras var som helst: i bilen, kylskåpet eller kläderna i butiken. För tillverkarna och handeln sänker de personalkostnaderna och effektiviserar transportkedjan, för konsumenterna förkortar de köer samt ger snabbare och mer personlig service.

Program behöver inte längre ta plats på datorn utan laddas ner från nätet när man behöver dem, och Google får tillgång till mer information för att kunna anpassa sina tjänster.

Varför hantera kontokort när du kan hantera pengar via din mobiltelefon? Det du köper registreras av RFID och debiteras automatiskt ditt konto.

Vi borde reagera mer på stats och företags intention att styra oss än att det finns mycket personlig information om oss ute i de digitala medierna. Lösningen är inte att kasta ut barnet med badvattnet och stoppa tekniken.

Integritet får inte ses som en kostnad av politiker, IT-företag, RFID-branschen och tillverkare av smartcards och mobiltelefoner.

Integriteten borde snarare vara ett säljargument, då kan användarna vara med om att bygga system som de själva har överblick över. Brist på dialog var det som utlöste FRA-motståndet. System bör utformas så att någon står tydligt ansvarig för missbruk, och för att vi själva skall kunna kontrollera vilka data som finns tillgängliga.

Det bästa vore att dra tillbaka och omarbeta FRA-lagen och klargöra vilka dess konkreta mål är, vem som ska betala för signalspaningen och vilken information som ska levereras till FRA. Då kan vi börja göra fler avvägningar för ett informationssamhälle som både är praktiskt och integritetsfrämjande.

Waldemar Ingdahl

Vd för den liberala tankesmedjan Eudoxa