Få frågor engagerar så mycket som vad vi stoppar i munnen. De senaste åren har maten i grundskolan stått högt på agendan. Vad små barn äter om dagarna påverkar koncentrationsförmågan, vilket i sin tur påverkar vad de lär sig. Och detsamma gäller naturligtvis i alla åldrar. Därför är det viktigt att också skolmaten på gymnasiet håller god kvalitet.

Utöver de strikt näringsmässiga aspekterna av skolmaten diskuteras dess politiska implikationer. Kampanjen för så kallad köttfri måndag har spridit sig över landet.

Att fokusera på enskilda livsmedel i diskussioner om näringsinnehåll eller miljöpåverkan är vanskligt. Istället bör tonvikten ligga på måltiden som helhet – både smakupplevelse, matkvalitet och kostnads- samt klimataspekter.

Det finns ingen anledning att från politiskt håll centralstyra skolans menyer. Vad politiker däremot gör är att sätta de ekonomiska ramarna. Hur prioriterad är skolmaten? Vad får den kosta per elev?

I grundskolan, som är obligatorisk, är det självklart att skolmaten bör vara avgiftsfri. På gymnasiet är det inte längre lika självklart, men ändå rimligt. Även om gymnasiet är en frivillig skolform finns i praktiken få alternativ. Och på samma sätt som läromedel i gymnasiet är avgiftsfria bör skolmaten vara det, som en förutsättning för att eleven ska ta till sig undervisningen. Dock: detta är och bör inte vara föremål för lagstiftning, utan beslutas på kommunal nivå.

I en undersökning från intresseorganisationen Skolmatens vänner granskas hur mycket pengar olika kommuner lägger på skolmaten per elev i gymnasieskolan. Det varierar kraftigt över landet. I Gislaved åtta kronor, i Habo, som utsetts till landets bästa kommun att leva i, 8,50. I Tierp 11,23, i Halmstad 11,38 och i Skellefteå 11,89. Innebär det att skolmaten är markant bättre i Skellefteå än i Gislaved, eller bara att man prioriterar dyrare råvaror, eller har andra högre kringkostnader?

I Västerås kostar maten 14 kronor, i Gävle 13,59 och i Örnsköldsvik 15,05. Är Örnsköldsviks tonåringar mättare och nöjdare efter lunchen än Gislaveds ungdomar? Det förtäljer tyvärr inte siffrorna. En vällagad linssoppa är både billigare och godare än en bit överstekt kött. Som kvalitetsmått bör siffrorna därför tas med en nypa salt. Inte minst med tanke på att Skolmatens vänner drivs av LRF, Lantbrukarnas Riksförbund, vars verksamhet i grunden naturligtvis syftar till att gynna landets bönder.

God och näringsrik skollunch ger piggare elever, som har lättare att koncentrera sig på lektionerna. Men, som sagt, det vore dumt att stirra sig blind på prislappen. Det viktiga är att maten håller god kvalitet.

Ida Thulin, GD