Orimligt hög lön?
Relaterat
Är 125 000 kronor – 1,5 miljon kronor per år – en vettig lön för landstingsdirektören Svante Lönnbark? Det beror förstås på vem man frågar. Nej, vrålas det indignerat bland kommentarerna på Gefle Dagblads webb, och sett ur det enklaste av perspektiv – landstingsdirektör mot undersköterskan – ter sig förstås lönen som absurd.
Ja, säger finanslandstingsrådet Eva Tjernström, S, ordförande i landstingsstyrelsens presidium som tagit beslut om Svante Lönnbarks fyratusenkronorshöjning av lönen. (Hon är för övrigt Svante Lönnbarks chef men tjänar väl knappt hälften av vad han gör).
”Han ser till att genomföra det vi politiker fattar beslut om. Han kommer alltid tillbaka med trovärdiga förslag. Han jobbar hårt för att få ekonomin att gå ihop och är drivande när det gäller produktionsplanering”, säger Tjernström som motivering till lönen.
Låt oss gissa att åtskilliga inte delar hennes verklighetsuppfattning i frågan, men det har ju egentligen inget med saken att göra. Om lönen motiveras av insatsen vore ju en lägre lön ingenting att ens diskutera eftersom det skulle innebära en dålig landstingsdirektör och det vill vi ju inte ha. Istället handlar det ju faktiskt om en principiell diskussion om lönenivåer inom skattefinansierad verksamhet.
Myndigheter och kommuner gör ofta jämförelser med det privata näringslivet när abnormt höga löner, fallskärmar eller annat slöseri ska försvaras. Om de ska kunna konkurrera med det privata näringslivet om kompetent personal måste de kunna erbjuda höga löner och bra förmåner, heter det ofta.
Det finns förstås en stor, avgörande faktor som talar mot resonemanget, nämligen att privata företag drivs med privata pengar och inte med skattekronor och att man därför inte rakt av kan applicera det privata näringslivets lönesättningar. Men samtidigt är det ju så att en landstingsdirektör är ”VD” för ett helt landsting och har ett mycket stort ansvar och hög arbetsbelastning. En hög lön är rimligt att betala och även om 125 000 kronor i månaden är väldigt mycket pengar (den ligger i mellanskiktet av löner för landstingsdirektörerna i Sverige) så är den långt i från de löner som går att hämta i det privata näringslivet.
Sedan är det ju faktiskt så att när det gäller såväl folkvalda politiker som tjänstemän är det sällan själva lönen som är problemet utan de extra förmåner som fördelas ut av skattepengarna, allt från bilförmåner till vidlyftiga avgångsvederlag eller som i många politikers fall, alltför generösa pensioner (Förra landstingsrådet i Gävleborg Ingrid Amrén Hedin inkasserar till exempel en rejäl pension varje månad).
Men, men – så åter till ursprungsfrågan: har Svante Lönnbark för hög lön?
Nej. Men om han gör sig förtjänt av pengarna, det är en helt annan fråga.
