Det är nog många som sträcker sig efter sin smartphone det första de gör på morgonen för att snabbt ögna igenom nyhetsflödet, Facebook och Twitter. Den som är i den strömlösa sommarstugan gör inte längre upp med anhöriga att de ringer från telefonkiosken i närmaste by ett par gånger i veckan utan letar rätt på lämplig stubbe i skogen med god mottagning och slår en signal eller skickar ett mejl. Vi svenskar är bland världens mest digitaliserade, över 80 procent av svenskarna över 16 år använder dagligen internet. Det mesta göra via internet: som att fylla i blanketter, anmäla VAB och betala räkningar för att nämna några få exempel. Vår förtjusning för sociala medier är påfallande. Bara i Sverige har Facebook 4,5 miljoner användare, en häpnadsväckande siffra.

Vad politiker, idrottsmän, artister och andra offentliga personer skriver på Facebook eller Twitter snappas upp och sprids blixtsnabbt och blir till en nyhet. För många har det varit en dyrköpt läxa att lära sig att nätet inte är en moralisk frizon där vad som helst kan krafsas ner utan eftertanke, andra använder sig effektivt av forumen för att sprida sina åsikter eller sälja sitt varumärke. Grupper som skapas för ett visst syfte – rädda en skola, visa solidaritet med något eller någon eller helt enkelt för att göra reklam – kan få mängder av gilla-tryck och därmed ett visst mått av uppmärksamhet.

Mot bakgrund av vårt ivriga twittrande och facebookande i Sverige är det kanske inte så konstigt att vi i tryggt förvar bakom våra smartphones och datorer kunde sitta och sprida artiklar och statusuppdateringar när befolkningen i Egypten revolterade mot Mubarak, för att sedan tillskriva just de sociala medierna äran för revolten. På ledarplats i Gefle Dagblad har vi tidigare uttryckt skepticism för denna något ensidiga förklaringsmodell av den arabiska våren.

De senaste dagarna har den egyptiska aktivisten Mariam Kirollos – som deltog i den egyptiska revolutionen – besökt Sverige eftersom hon medverkar med ett kapitel i den svenska antologin ”Myten om internet”, som släpps om en månad. Hon säger att västvärlden överdriver de sociala mediernas inverkan på upproren i Nordafrika och att vi i Europa tror att alla över hela världen är lika uppkopplade som här. Av 83 miljoner egyptier har 23 miljoner tillgång till internet och 130 000 använder Twitter. Mariam Kirollos säger att de fattiga människor som knappt kunde läsa inte brydde sig om Twitter utan krävde bröd, frihet och social rättvisa.

Chockerande nog för dem som är totalfrälsta på sociala medier traskar världen faktiskt på i sina invanda fotspår på andra sidan skärmen.

Facebook och andra sociala medier må numera vara en betydande del av vår tillvaro, men är ingalunda allt, även om det för oss i det digitaliserade Sverige kan vara svårt att förstå.