Finansminister Anders Borg håller för hårt i plånboken. Det menar internationella valutafondens Christine Lagarde. På IMF:s lista över länder som har ett för högt sparande hamnar Sverige på fjärde plats.

Det kan tyckas en smula udda, att under pågående skuldkris kräva att klassens Spara ska bli mer som Slösa, men det Lagarde siktar in sig på är obalanser i världsekonomin.

Även på hemmaplan höjs röster för att Sverige borde investera mer och spara mindre. Ett stort infrastrukturpaket har föreslagits. Sverige kan låna billigt och de pengarna borde investeras i exempelvis järnvägen, menar somliga.

Kalkylen kan tyckas enkel. Järnvägsunderhållet är eftersatt, det märker vi varje vinter. På flera sträckor är tågen för många och spåren för få. Vid Stockholms central räcker det med små problem för att förskjuta och försena trafikschemat i många timmar framåt.

Också ur ett miljöperspektiv kan det anses önskvärt med säkrare och bättre tågtrafik, för att minska bilismen. Dock är det viktigt att hålla isär motiven. Om Sverige ska låna för att investera i infrastruktur måste det vara långsiktigt ekonomiskt försvarbart.

En ytterligare faktor i ekvationen är Sveriges exportberoende. Om kronan fortsätter stärkas mot euron kan svenska företag få en tuff vinter. Huruvida Anders Borg anser det vara ett tillräckligt skäl för stora statliga investeringar återstår att se.

Men vi börjar åtminstone närma oss ett läge där det kan vara lämpligt att släppa lite på finansdepartementets bromsklossar.

Ida Thulin, GD