I Turkiet anser 5 procent av de svarande att man i allmänhet kan lita på människor man inte känner. I Sverige är den siffran 68 procent.

De senaste tjugo årens forskning visar att hög tillit är kopplad till en mängd positiva saker i samhället, såsom en livaktig demokrati och ekonomisk tillväxt. Låg tillit, å andra sidan, ger en negativ spiral av korruption och misstroende som är svår att ta sig ur.

Nu visar mätningar från SOM-institutet att tilliten bland unga i Sverige är märkbart lägre än bland äldre. Det är i och för sig ingen nyhet. Människors tillit till andra ökar när man etablerar sig i samhället och får en fast grund att stå på, med arbete och familj.

Det nya är att det verkar som att den lägre tilliten håller i sig över tid. Även när de blir äldre litar de som är födda efter 1980 mindre på andra än de som är födda tidigare gör. Vi har en så kallad generationseffekt: klyftan går inte mellan olika åldersgrupper, utan mellan olika generationer. Det finns därmed anledning att befara att skillnaderna kommer att kvarstå även i framtiden.

Vad beror detta på? Det är lätt att ge en svepande hänvisning till ett förändrat samhällsklimat och skylla på nedskärningar i den offentliga sektorn, olösta vardagsbrott eller en växande segregering. Det vi kan notera är att de ungas tillit till andra minskade märkbart från 2007 till 2008, när den globala ekonomiska krisen slog till, medan de äldres grad av tillit i stort sett var oförändrad.

Det kan bero på att ungdomar som hamnade i arbetslöshet förlorade förtroendet för samhället. Det är ofta just ekonomiska eller sociala kriser som ger upphov till generationseffekter, enligt sociologen Ronald Inglehart.

En del av lösningen ligger säkert i att åtgärda bristerna i skolan, för att bekämpa utanförskap och långtidsarbetslöshet bland unga.

Idén med välfärdsstaten är att individen ska få de verktyg hon behöver för att kunna ta risker, våga investera och våga lita på andra. Det riskerar att gå förlorat när en misslyckad skola inte längre rustar de unga för arbetsmarknaden.

Sverige är inte på väg att bli ett lågtillitsland som Turkiet, Rwanda eller Peru. Minskningen i tillit är märkbar, men än så länge inte dramatisk. Men om utvecklingen fortsätter är det, under ytan, något av det mest oroväckande som sker i vårt samhälle idag. Orsakerna är säkerligen komplexa, och kräver mer forskning. Men vi måste vara medvetna om problemet, och låta lösningarna på det forma vår politik. Att investera i en framtid där människor vågar lita på varandra är något av det klokaste ett samhälle kan göra.

David Ekstrand, GD