Låt er inte luras (nedslås) av att tre av fyra affischer utanför Gäve Teater just nu visar män på tiljorna – den fjärde är den första: Idlaflickorna. Den 13.9 inleder systrarna Stina Ekblad och Ylva Ekblad teatersäsongen i Gävle med Kristina Lugns berömda, skruvat allvarliga pjäs.

Det är ett gästspel från Dramaten och just i dag är Stina Ekblad på besök på Gävle teater.

Man måste bara bli lite imponerad av hennes professionalitet, yrkesstolthet när jag klampar rätt in i okunskapen och undrar om hon inte regisserar mest nu:

– Nej, säger hon på sin mjuka finlanssvenska. Det har jag aldrig gjort. Det har aldrig lockat mig och jag känner inte att jag har den kunskap som krävs. Då måste jag ju gå en utbildning till! Men jag förstår de som vill prova något annat, som tröttnat på att slita hjärtat ur bröstet på scenen varje kväll. När jag kände så undervisade jag på Teaterhögskolan i fyra år, där visste jag att jag kunde bidra med något i arbetet med eleverna.

– Sen är det väl så att jag också har stora krav på en regissör och håller han eller hon inte måttet, har jag talat om det...

Hon ler och ser ut över Gävle teater, noterar att ridån ser ut som Stockholmsoperans. En gång tidigare har hon stått på scen här, i en dramatiserad läsning av svenska kvinnliga dramatiker – Victoria Benedictsson och Anne Charlotte Leffler.

Nu kommer hon alltså med en modern klassiker, Idlaflickorna:

– Den kräver sitt rum. Men det är ett smyckeskrin, den här teatern! Det passar att spela Idlaflickorna här, den som utspelar sig i ett smyckeskrin.

Det sägs att Kristina Lugn skrev föreställningen för skådespelargiganterna Sif Rud och Birgitta Valberg, som hade premiär på den 1993 och sedan spelade den i många år. Hon säger att det blivit en helt annan förställning nu, att en del som sett båda föreställningarna tror att man ändrat i texten, men det är exakt den samma.

När Stina Ekblad gör den, först på Lilla Scenen på Dramaten för ett år sedan och nu på turné med premiär i Gävle, har hon sin syster Ylva Ekblad, verksam i Finland, med sig och hon förundras över hur ”lätt” det har varit:

– Det har varit så roligt! Vi delar så mycket, vår föräldraerfarenhet, det blev så påtagligt hur vi hade samma minnen av mamma, av tonfall och bilder. Våra föräldrar har funnits starkt med i arbetet, pappa gick bort mitt i. Men Ylva och jag har samma tajming, samma tonart, jag tror det är ett släktdrag. Vi har alltid haft kontakt – och vi har samma humor!

Hon berättar hur de först trodde att de skulle vara för unga för att spela ”Barbro och Lillemor”, Idlaflickorna:

– Men det var vi verkligen inte alls! Visst, man kan inte vara alldeles ung för att spela den, det handlar ju om kvinnoerfarenhet, här finns en lek med senilitet och behovet av att gå i barndom och flickdom.

Idlaflickorna är för skådespelare mellan 40-100 år, säger hon. Här i ligger ett kvinnolivs alla åldrar och skeenden. Åldrandet som en stark, gemensam ballast.

– Fast egentligen kan den handla om vadsomhelst! Texten är ju rolig också, den svänger. Kristina Lugn är så brant. Den kan vara en monolog eller ett möte mellan två människor. Och även om här finns en kvinnlig, kroppslig förankring omfattar den människan.

– Erfarenheten är mänsklig.

Teaterintendent Jonas Elverstig som sitter bredvid är lite glad att hösten är här, teatern blir lite tyst om sommaren.

– Men, säger han, vi har planer på att öppna upp, vända oss utåt gatan nästa sommar.

Hurdå?

– Det vet vi inte riktigt än, man kanske kan använda balkongen till föreställningar...

Men först ligger ett nytt teaterår framför oss och i höst ser programmet ut att vara mer fullt än någonsin, titta bara:

Idlaflickorna (13.9), Ronny Eriksson: Vad skådar mitt norra öga (19.9), Gentlemen med Mikael Grahn, Fredrik Willstrand och Stefan Nyqvist (25.9), Xpand your Soul-hip hop-festival (27-29.9), Scummanifestet med Turteatern (4.10), Min mormor Gladys med Jessica Zandén (7.10), Två stycken: Dödsdansen & Vi har det bra, Riksteatern (9.10, Den Kaukasiska Kritcirkeln med Folkteatern, spelas i Boulognern (12-13.10), Daff-Daff får besök med Cirkus Elvira (14.10), Tribadernas natt av P O Enqvist (16.10), Östen med resten (20.10), .ren. av Lars Norén (25.10), Rosa Löften, dans av Malin Hellqvist Sellén (6.11), Swedish Meatballs med lingon med Carl-Einar Häckner (7.11), Alla talar svenska med André Wickström (12-13.11), I ditt huvud med Henrik Fexeus (15-16.11), Bokstavligt, en akrobatisk mimföreställning om alfabetet (18.11), Människans bästa vän med Teater Brunnsgatan Fyra (19.11), Världens roligaste mellansnack med Thomas Järvheden (22.11), Under hallonbusken av Maria Blom med Dalateatern (27-28.11), Kungliga Svenska Balettskolan (28.11), Maskresan med Hedmans Teater (9.12), Christmas Show with the Glenn Miller Orchestra (14.12), Julkonsert: Folk´n Country Christmas (15.12).

Texten är ju rolig också, den svänger. Kristina Lugn är så brant. Den kan vara en monolog eller ett möte.