Det är Gävle Musikdramatiska Teater (GMDT) med outtröttlige Börje Wallén i spetsen som efter besvikelsen med sällskapets inställda ”Tosca” inte ger upp utan nu bjuder in undergroundoperascenen OperaVox till stora gasklockan för att ge sin ”M/S Don Giovanni” av W.A. Mozart, en föreställning med urpremiär i Stockholm förra våren.

– Vi vill utbyta erfarenheter och använder oss av samma klichéer som att popularisera operakonsten, säger han, vid en uppsluppen pressträff i retorten på gasklockeområdet.

OperaVox, bildat 1996, är en fri operaensemble som liksom GMDT pratat om operan som folkets, inte räds det samtida och verkar i mindre skala för att det man vill göra ska vara ”görbart”:

– En opera är en opera. Vi har krympt orkestern till en förstärkt kvintett, säger Lukas Ljungqvist, som gör don Giovannis vän Leporello.

– ... och spelar nära publiken, vi vill ta bort ”filtret”, säger regissören Märit Bergvall, som i somras gav genus- och barnoperan ”Prinsessan Erik” på förskolorna Tittmyran och Björntomten i Gävle.

Hon räds inte heller att bearbeta en Mozarttext och flytta kvinnotjusarens äventyr till en Finlandsfärja – eller göra ”raggarpar från Bollnäs” av operaparet Masetto och Zerlina.

– Det finns en Don Giovanni i varje stad, alla känner nån som inte vågar gå vidare i relationen och i stället snurrar upp kvinna efter kvinna, säger hon.

OperaVox, där också en 17 personer stark kör ingår, är vana att turnera och kommer med en sparsmakad scenografi där allt är rörligt, går på hjul, och tillåter ett yvigt spel:

– Och det känns klockrent här! säger Märit Bergvall.

Den 9–10 och 16–17 mars är det dags i Stora gasklockan.