Nya tag för Tenstakonsthall
Relaterat
Efter år av konflikter och chefsbyten har Maria Lind tagit över chefskapet för Tensta konsthall. Med ett nyöppnat kafé vill hon ge kvinnor i Stockholmsförorten en plats att gå till.
Innanför glasdörrarna till konsthallen i Stockholmsförorten Tensta möts man numera av hemlagad mat och en luftig servering. Vid ett av borden sitter Maria Lind, konsthallens nytillträdda chef, som precis har presenterat den första utställningen på sin nya arbetsplats.
Café T, som det nyöppnade fiket heter, är en genomtänkt del i vad hon vill med Tensta konsthall.
– Vi ska jobba med förmedlingen av konst på ett sätt som fungerar lokalt, där är Café T en viktig del. Vår förhoppning är att kvinnor ska känna sig särskilt välkomna, den offentliga miljön i Tensta är inte alltid så kvinnovänlig, säger Maria Lind.
Tensta konsthall öppnade 1998, fem år senare fick grundaren Gregor Wroblewski sparken efter en konflikt med styrelsen.
Därefter har cheferna avlöst varandra och det har skrivits både en bok och universitetsupp- satser om stormen kring konsthallen.
Maria Lind har funderat mycket på hur hon ska kunna skapa stabilitet i verksamheten.
– Jag upplever att konsthallen har drivits som ett projekt. Jag vill att den ska bli en institution som självklart finns här om tio år. För att uppnå det måste vi dra in mer pengar, ingå fler samarbeten och ha ett konsekvent och långsiktigt program.
Startskottet för Maria Linds tid vid konsthallens roder är utställningen ”Abstract Possible: The Stockholm Synergies”.
22 konstnärer, svenska och internationella, har skapat verk utifrån begreppet abstraktion.
Där finns bland annat danske Tommy Stöckels pastellfärgade kub och Göteborgsbaserade Åsa Norberg och Jennie Sundéns installation med utgångspunkt i Josef Albers konstnärsskap.
Maria Lind har själv kurerat utställningen.
– Jag ville göra något som är aktuellt, som är en del av ett internationellt samtal och det är diskussionen om abstraktion. Men utställningen har också en resonans i Tensta, en miljö där många människor har en bakgrund där abstraktion har en given plats. Inom den muslimska världen är i synnerhet abstrakt mönsterverkan vanlig.
Maria Lind tycker sig se hur det abstrakta tar allt större plats inom konst och konstnärliga utbildningar.
– Jag tror att det handlar om ett behov av att fundera kring hur man gör saker, inte bara vad man gör.
– I Occupy-rörelsen och den arabiska våren blir det tydligt att människor i dag ställer sig frågor kring hur vi lever och hur vi faktiskt fungerar. Och som vanligt är konsten där och sniffar på något innan det blir tydligt för samhället i stort.
Jag tror att det handlar om ett behov av att fundera kring hur man gör saker, inte bara vad man gör.
Erika Walukiewicz/TT Spektra
