Gunilla Kindstrands debattartikel gör ett angrepp på Konstcentrum med allvarliga anklagelser mot vår verksamhet. Jag måste tolka det hela som ett missförstånd från hennes sida.

I utställningen ”Om ljuset tar oss ”på Gävle konstcentrum deltar fyra konstnärer med verk som problematiserar skrämmande strömningar som finns i vår tid, och som gör det med musikgenren black metal som utgångspunkt. Utställningen tar upp frågor om våld, nynazism, främlingsfientlighet och Europas brutala gränsbevakning. Både verk och utställningstexter är kritiska till sådana fenomen. Konstcentrum ställer alltså inte ut Varg Vikernes.

Vi menar att en offentlig konstinstitution har ett ansvar – och en fantastisk möjlighet – att ta upp komplexa, laddade och svåra ämnen, konst behöver inte behaga eller vara vacker. Och även när utställningarna behandlar aktuella politiska ämnen, visar vi inte plakatkonst med förenklade budskap. ”Om ljuset tar oss ”engagerar och drar in besökaren i verken genom att fysiskt ta hela rummet i besittning.

Vi vet att vi har en vaken och reflekterande publik, och i regelbundna visningar har besökare möjlighet att diskutera vidare med vår personal. I foldern finns en text om varje verk som förklarar och ger ingångar till verkens innehåll och som kan fördjupa förståelsen. Det är intressant att vi har en hårdrocksfestival i Gävle. Men vår utställning stryker inte hårdrocken medhårs utan sätter in den i ett större ideologiskt sammanhang.

Det här är bakgrunden till sommarens utställning, men liknande frågeställningar har tagits upp i tidigare utställningar. T ex utställningen ”I skuggan av monumentet” hösten 2009 där Alexander Vaindorf skarpt kritiserade Carl Milles naziinspirerade offentliga verk, Jenny Perlins utställning våren 2010 om övervakning och åsiktskontroll, eller utställningen ”Allt för alla” av Ewa Einhorn och Jeuno Kim hösten 2011 som skärskådade frågor om nationalism, främlingsfientlighet och nordisk identitet.

Anna Livion Ingvarsson

Chef för Gävle konstcentrum