Tillbaka till Kanalparken!
Relaterat
Artikelbilder
Lotta engagerar.
När jag var barn på 50-talet i Sandviken gick hela familjen i samlad tropp – ja, den ostyriga vildbasen Sussi måste stanna hemma, förstås, mutad med köttbullar – till Kanalparken bredvid Linders Kiosk och Tvättinrättningen för att sjunga allsång. Det var alltid knökfullt med folk, ett sant och genuint folknöje. Alla var glada och utstämplade. Beredda att klämma i för full hals. Verket mullrade – lät nästan förebrående – där borta bakom Dal-Brittas damm, men ingen brydde sig. Allsångshäftena plockades fram, cigarretterna fimpades. John Silver utan filter.
Ända sedan dess sitter de ljuvliga gamla slagdängornas rader i bakhuvudet: ”Sugar in the morning, sugar in the evening, sugar varenda dag. Tänk så mycket sugar det finns i USA.”
”Allsång på Skansen”, som så många höjer till skyarna, har jag aldrig gillat. Uppskruvat och hysteriskt. Publiken skriker och hiar från första stund som vore det på beställning eller snarare kommando, raka motsatsen till otvungen spontanitet. Ingen djupare kontakt mellan programledare och publik. Jo, kanske stundtals på Berghagens tid. Men hysteriskt var det även då. Det hela liknar mest ett välregisserat massmöte. Utan överraskningar eller störande inslag.
För artisterna måste det kännas konstigt. På Sollidens scen spelar det ju ingen roll hur man låter eller bär sig åt. Vad man än gör blir det succé. Det är underförstått i konceptet, så att säga. Som ingen törs rucka på eller ifrågasätta.
Och så denna gräddfil, kändisar av olika slag häckande på de första bänkraderna. TV-chefer och andra. Ivriga att få visa upp sig.
Nej – inget för mig.
Råkar en måndagskväll slå på ”Lotta på Liseberg” i Fyran och är genast fast, klistras vid rutan och åker med. Så skall allsång låta! Ta mig tusan. Jäntan från Lerum, Lotta Engberg, regerar. Chosefri och enkel, skulle mamma Greta förtjust ha sagt. Charmtroll, småfräck i munnen. Med den väldiga publiken, många tusen, i sin hand. Inga gräddfiler, alla lika mycket värda. Och alla sjunger med, så det står härliga till.
Häromsistens en dundrande, festlig avslutning med en ovanligt uppknäppt och avspänd Tommy Körberg som en av gästartisterna. Han fattade väl grejen. Ingen idé åka till Kålleboda och spela Allan.
Nästa sommar ska jag vara på plats på Liseberg.
Tillbaka till Kanalparken!
Lasse Ekstrand
