En familj som förlorar ett barn blir aldrig densamma igen. För tolvårige Steven är detta högst påtagligt. För 18 år sedan försvann den som skulle ha varit Stevens morbror Billy. Alla tror att han föll offer för barnamördaren Arnold Avery som sitter inspärrad på livstid.

För Steven står det klart att hans familj, mamma, mormor och lillebror, aldrig kommer att bli hel igen om man inte hittar Billys kropp. För mormor står varje dag och spanar ut från köksfönstret, övertygad om att Billy kommer att komma tillbaka en dag.

Så i stället för fotboll och lekar med kompisarna tillbringar Steven sin lediga tid på heden för att gräva. Han har bestämt sig för att hitta sin morbror och på så vis reparera sin familj. Steven är en intelligent pojke, han läser allt han kan komma över om seriemördare och han studerar gamla tidningar på den lilla stadens bibliotek. Till slut inser han att han måste ta kontakt med Arnold Avery.

Han skickar ett brev – och får svar...

Därmed tar en spännande envig sin börjarn. Med korta kryptiska brev försöker Steven förmå Avery att avslöja var Billy ligger nergrävd.

Belinda Bauer är debutant som i fjol fick The Golden Dagger, den främsta utmärkelse en kriminalroman kan få i Storbritannien. Och jag förstår varför. Belinda Bauer tacklar ett gammalt vant tema (seriemördaren) på ett annorlunda sätt och hon gör det så fantastiskt bra. Hon frammanar fantastiska bilder av engelska hedlandskap när hon berättar. Det är ingen konst att se Steven och hans familj ur underklassen: Billig och ganska undermålig mat, billiga och urvuxna kläder, mammans oro för att Steven ”ska göra någon slampa på smällen så att jag måste ta hand om en baby”. Naturligtvis talar hon utifrån sin egen erfarenhet av tonåren.

Stevens dröm om att bli den hjälte som löser en 18-årig gåta och helar sin familj är både smärtsam och rörande att följa. Och det är ruskigt spännande, jag lovar att det är svårt att låta bli att sträckläsa den senare halvan av romanen.