En av de mest skrämmande filmer jag sett var Roman Polanskis film Repulsion. Den kom 1965 med Catherine Deneuve i huvudrollen.

Hon spelar en ung belgisk kvinna som bor i London med sin syster. När systern reser bort tappar hon kontakten med verkligen som tränger sig allt närmare och blir alltmer hotfull. En psykologisk thriller på den tiden när specialeffekterna var få och enkla.

Roland Topor skrev boken som ligger till grund för filmen år 1964. Först nu finns den på svenska. Topor föddes i Paris av polska föräldrar och det finns något väldigt polskt i Hyresgästen. Ett direkt och brutalt tilltal, absurt och med humor om tillvarons vardagliga fasor.

Polanskis film är däremot en psykologisk skräckfilm utan någon humor alls, vad jag minns. Boken utspelas i ett hyreshus i Paris och hyresgästen Trelkovsky får omedelbart problem med sina grannar. I början på ett sätt som alla som bott i hyreshus känner igen, men så småningom verkar problemen bli mer och mer absurda.

Men väl så skrämmande.

Vad är det egentligen som händer? Grannar knackar på och vill att han ska skriva på protestlistor mot störande grannar som han aldrig har sett eller ens hört talas om. Hyresvärden klagar på att Trelkovsky har stört sina grannar, medan han i själva verket har varit någon annanstans.

Vem som helst kan få förföljelsemani av klagande grannar, men var går gränsen? Här är de mer hotfulla än de brukar vara. Trelkovsky försöker få grepp om tillvaron genom att söka sig från huset, men det hjälper inte. Allt vänder sig mot honom, han kan inte undkomma. Hans aningar om sammansvärjning var alltså riktiga. Eller?

Historien har en elegant och förbluffande upplösning som är lika skrämmande som bokens upptakt är milt roande.

Christina Hygge