Hösten är över oss. Skönt att krypa in under läslampan. Lika säkert som löven faller, lika säkert kommer Arto Paasilinna med en ny bok. Hans 19:e i ordningen. ”Harens år” var den första. Sedan har Arto kommit med en skröna varje höst, den ena värre än den andra.

Jag gillar hösten i Paasilinnas sällskap. Hans historier om att Gud blir utbränd och ersätts under ett år av en finsk kranskötare, att fan själv vill värva Guds skyddsängel som klantar till allt i stället för att vara just en skyddsängel, eller att följa med i de hängda rävarnas skog, ger härliga stunder.

Årets historia handlar om kommundirektören Hemmi, som startar sprinterloppet på sommarfesten med sin magnumrevolver och sedan springer loppet i kostym och spikskor, vinner men förlorar sitt arbete.

Det är upptakten på årets bok ”Fabrikör Liljeroos luftskepp”. Tegelfabrikör Liljeroos har en stor reklamballong ”Den goda fen” som ett finskt hårdrocksband tar en flygtur med till Nepal. Flygningen blir en världsnyhet. Kineserna lyckas inte få ner gondolen. Grabbarna i rockbandet blir världsberömda. Turkiska konstflygare lyckas till slut få ner luftskeppet. Hemmi är nu blir projektledare åt Liljeroos och får i uppdrag att utreda hur man kan utveckla luftballongerna till flygande fältsjukhus som ska kunna sättas in vid stora naturkatastrofer runt om i världen.

Häng med på en, som vanligt, hisnande Paasilinnaresa, som kanske inte når samma höga höjder som några av hans tidigare böcker men riktigt kul är det.

Skrattet behövs som medicin i dessa influensatider. Ta en Arto Paasilinna.

Lasse Halvarsson