Lobbyarbetet för att få till en världsarvsförklaring av Hälsingegårdarna har pågått i över ett decennium. Bara det senaste projektet hade en budget på cirka 30 miljoner. Emellanåt har kritiken har varit högljudd emellanåt. Flera röster, både lokalt och nationellt har påpekat att de mera komplexa berättelserna om livet på gårdarna trängts undan av nutida idéer kring inredningskonst och fest.

Författaren Ola Larsmo (som för övrigt kommer ut med en spänningsroman med Gävlebakgrund i höst) menade att kulturarvssektorn kan lära av de skönlitterära författarna. Romankonsten kan ge utrymme för många och motstridiga, röster i en och samma historia. Det gäller att hitta en liknande polyfoni när vi berättar om kulturarvet.

Mest skeptisk mot världsarvs­engagemanget var Kristian Berg, tidigare chef på Statens historiska museer och med flera internationella kulturarvsuppdrag i erfarenhetsbagaget.

– Världsarvsutnämningen accentuerar gapet mellan nord och syd, mellan rik och fattig, sa han. Det är Europa som håller sig framme på bekostnad av t ex Afrika.

– Världsarven handlar inte om gemensamma värden längre, utan om turism och ekonomisk tillväxt, sammanfattade han.

Från Gävleborg medverkade Carina Holm, s-märkt ordförande i Gävleborgslandstingets TRU-nämnd. Hon bedömde det som att världsarvsförklaringen kan komma att kräva ett nytt politiskt och ekonomiskt engagemang från politiken, just för att bredda berättelsen om det förflutna.

Bakom kulturarvsseminariet stod kulturförvaltningarna i landstingen i Uppsala, Dalarna och Gävleborg. Alltfler aktörer verkar arbeta på det sättet i Almedalen. Man går ihop om en viktig, aktuell fråga och försöker ge den större djup i sina seminarier genom att sammanföra politiker med författare, forskare, samtidsdebattörer.

Eller som en av Gävleborgs mest erfarna politiker, Sinikka Bohlin sa i en park vid Söderport i Visby:

– Politiker i dag måste ständigt leverera – uttalanden, beslut, resonemang…  Ibland är det väldigt bra att bara få sitta ner och lyssna på vad andra erfarna människor har att säga.

Annat nytt på kulturfronten var att Filminstitutet på tisdagen lanserade ett nytt filmstöd som ska göra det enklare för nya filmare att göra långfilm. Alla regioner, också de små, ska kunna ta del av det nya stödet, poängterade Filminstitutets företrädare.

Över huvud taget talas det mycket kultur i Almedalen i år.  Kultur är för första gången en vanligare rubrik än ekonomi i programmet.

Här och var saluförs också själva Almedalsidén. Flera internationella gäster deltar för att se om formatet – där politiken möter lobbyister, organisationer, media – förtjänar att exporteras.

Förhoppningsvis hinner de utländs­ka besökarna också ta del av Maria Wendts kritiska bok Politiken som spektakel som vi skrev om i förra veckan. Där försöker hon visa hur politikerna på ett demokratifientligt vis lockas att anpassa sig efter mediernas agenda.

Wendts bok har redan kommit att påverka utbudet i Almedalen.

Fler mingel än förr är i år helt alkoholfria.