– Gävleborg skiljer sig från övriga landet, säger hon. Här finns en stor danspublik, flera scener som passar för dans och en naturlig koppling till den moderna dansen.

Just den här hösten bär hennes svar syn för sägen. Nyligen var ett turkiskt kompani på besök i länet med en experimentell uppsättning där dansaren uppträdde hängande i linor.

I december kommer Sankt Petersburgs balettkompani med ”Svansjön” och i kväll ger Helena Franzén sin bejublade ”Trigger Point” på Gävle teater.

Svansjön är klassikernas klassiker, och hade sin urpremiär på Bolsjojteatern i Moskva 1877. Helena Franzén är en av de främsta representanterna för den moderna dansen, med bakgrund i flaggskeppscenen Moderna Dansteatern. ”Trigger Point” utspelas i ett helt vitt rum och mötte sin publik första gången förra året.

Dansens historia är en fascinerande berättelse om ytterligheter. Den klassiska baletten har rötter ända bort till 1400-talets renässanshov. Här kommunicerar dansarna med ett noga utarbetat teckensystem. Numera är originalverk för ren klassisk balett mycket sällsynta, Det strama uttrycket anses alltför bundet, och att utveckla. Däremot finns ett nyvaknat intresse för det klassiska hos publiken och Gävle teaters föreställning av Svansjön är utsåld sedan länge.

1900-talet blev det århundrade där dansen utmanade gamla föreställningar och ställde sig mitt i tiden. På 1950-talet träder två stora svenska koreografer fram: Birgit Åkesson, med sitt lyriska uttryck, och Birgit Cullberg med ett mer prosaiskt. Bägge traditionerna skulle få kopplingar till Gävleborg. Cullbergbalettens förre chef, koreo­grafen Mats Ek, har en av sina fasta utgångspunkter i Hälsingland, ko­reografen Per Jonsson (1956-1998) växte upp i Färila och just nu är ett nationellt Per Jonsson-center på väg att ta form, med utgångspunkt från Ljusdal och Gävleborg. Gävleborg fick också ett av Sveriges första dansresidens, där koreografer skapar på plats, i lokala sammanhang.

– Modern dans var länge en strikt urban angelägenhet. Det var först i slutet av 1990-talet som den fick kulturpolitisk status, genom 1996 års kulturutredning.

I dag arbetar danskonsulenter i de flesta län. Sofia Nohrstedt har funnits i Gävleborg i tre år.

– Dansvärlden är liten, och kan lätt upplevas som intern, säger Sofia Nohrstedt. Men jag ser det som att det nya ständigt tar spjärn mot det gamla.

I dag anses Birgit Cullbergs vardagsinspirerade, golvnära uttryck tillhöra historien, snarare än nuet. I slutet av 1990-talet vände sig rörelsen inåt, mot dansaren själv, och många i publiken pustade i smyg över alla rullningar och krypanden när så kallade releaseteknik och kontaktimprovisation tog över.

– Men ur allt detta föddes en ny sorts scenisk dans, säger Sofia Nohrstedt. De senaste åren har uppsättningarna öppnat sig mycket mera mot publiken,

Det projekt som hon själv initierat tillsammans med Musik Gävleborg, RESiDANS, är ett sånt exempel. Residans handlar om scenisk folkdans i Gävleborg, Uppsala och Dalarnas län. Där möter folkliga uttryck nutida konstnärlig koreografisk spets.

Hur ska man då förbereda sig för Trigger Point som ges i Gävle i kväll?

– Tänk att det är som musik, Låt uttrycken skölja över dig. Våga lita på att dina egna sinnesförnimmelser. Tillåt dig. Unna dig.

I Gävleborg finns en naturlig koppling till den moderna dansen.