Hånad, skandaliserad – och fantastisk!
Nu startar ”Gävle läser Agnes!” Bakom Gävles största läsprojekt någonsin står Gefle Dagblad och Gävle bibliotek. I centrum finns Fattigadel, Agnes von Krusenstjernas stora och omdiskuterade Gävleroman. Tusentals exemplar av en specialtryckt utgåva av romanen kommer att delas ut gratis. Bokcirklar, diskussioner, författarmöten följer. Fattigadel skrevs på 1930-talet, men kastar skarpt ljus på vår tid och vårt förhållande till varandra. Den är en läsning för livet.
Relaterat
Artikelbilder
Fotograf: Håkan Östergren
Fakta
4 000 gratisex!
”Gävle läser Agnes” är en brett upplagd läsrörelse kring Agnes von Krusenstjernas Gävleroman Fattigadel.
4 000 specialtryckta gratisexemplar av romanen kommer att delas ut i Gävle under hösten.
Initiativet kommer från Gefle Dagblad och biblioteket i Gävle, och genomförs i samarbete med Agnes von Krusenstjernasällskapet.
”Gävle läser Agnes” kommer att pågå under hösten 2011 och våren 2012.
Här är några hållpunkter:
* Lördag 17 september. Invigning. Fattigadel kommer att delas ut gratis på Gävle Stadsbibliotek. Folkteaterns skådespelare deltar med uppläsningar.
* Måndag 19 september och framåt. Fattigadel finns för avhämtning på Gefle Dagblads reception på Hattmakargatan 14, Gävle (samt på biblioteksfilialerna i Gävle)
* 22-25 september. Gävle läser Agnes presenteras på Bokmässan i Göteborg.
* Lördag 1 oktober. Bokcirkeldag på stadsbiblioteket i Gävle. (För alla litteraturintresserade och för alla) som vill läsa Fattigadel tillsammans med andra.
Under hösten och våren kommer Gävle bibliotek att ha återkommande publika evenemang med koppling till projektet.
Gefle Dagblads kultursida kommer på olika vis att belysa Agnes von Krusenstjernas liv och verk ur olika perspektiv.
Under hösten sänder Radio Gävleborg en Bokcirkel där Fattigadel diskuteras. Bokcirkeln kommer också att finnas i TV-version på gd.se/kultur.
Under den adressen kommer allt material kring projektet att finnas samlat.
Där är du också välkommen att delta i bloggdiskussioner kring Fattigadel.
Hon är en nyckel.
Till Gävle och till den moderna svenska litteraturen.
Vid sidan av August Strindberg var Agnes von Krusenstjerna det svenska 1900-talets mest smutskastade, skandaliserade och hånade författare.
Samtidigt var hon en av de allra främsta.
Staden Gävle var hennes litterära laboratorium.
Agnes von Krusenstjerna skrev öppet undersökande om kvinnors sexualitet.
Hon vågade gestalta lesbisk kärlek.
Hennes skildring av överklassens Sverige var chockerande.
Förlaget tyckte att hon gick för långt och krävde strykningar. Hon vägrade – och därmed startade 1900-talets häftigaste litteraturstrid, den så kallade Krusenstjernafejden. Konflikten gällde, framför allt de kvinnliga, författarnas frihet och litteraturens förhållande till samtidens moraliska normer.
Agnes von Krusenstjerna kom till Gävle 1902, åtta år gammal, när fadern blivit chef på Hälsinge regemente. Familjen flyttade in i huset på Staketgatan 1, och gjorde sig samtidigt hemmastadd i Gävles yppersta elit. Modern var syster till Hugo Hamilton, vid den tiden landshövding på Gävle slott.
Hennes kusiner på slottet var drömska, instängda flickor, vilka alla, precis som Agnes hade problem med världen och männen. Flera av dem hade psykiska besvär. En begick självmord i Heliga Trefaldighetskyrkan.
Familjen von Krusenstjernas lämnade Gävle för Stockholm när Agnes var i tonåren, men det var till Gävle hon ständigt skulle återkomma i sina romaner: till flickorna på Slottet, till familjens stängda rum och till huset på Staketgatan.
På många vis kom Agnes von Krusenstjernas liv att utspela sig inför en öppen ridå. Hennes liv kantades av depressioner och sjukdom, och efter ett nervsammanbrott i tonåren var hon under hela sitt liv tidvis intagen på mentalsjukhus. Med våldsamma uppträden, inte sällan i offentligheten.
Hon gifter sig sedan samtidens mest kontroversielle litteraturkritiker, David Sprengel, känd för bittra penna – och sin syfilis.
Kring dem svirrade ryktena. Deras extraordinära middagar. Deras uppträden. Hennes sammanbrott.
David Sprengel gav upp sin egen karriär för att bistå sin hustru och kollega. Han ville ge ut allt som kom ur hennes händer. En gång, instängd på ett mentalsjukhus, hade Agnes von Krusenstjerna rivit sönder ett manus och ätit upp det, bit för bit. Hon blev illamående och kastade upp. David Sprengel plockade bland spyorna för att tvätta och sammanfoga fragmenten.
Det fläckiga manuskriptet finns kvar än i dag.
I efterhand har Agnes von Krusenstjernas dramatiska liv kommit att överskugga hennes litteratur. Romanerna har varit svåra att få tag i och inte heller trycks om av rättighetsskäl.
Nu är tiden en annan och det är därför som Gefle Dagblad och Gävle bibliotek startar läsrörelsen ”Gävle läser Agnes”.
I centrum står hennes främsta Gävleskildring, Fattigadel.
Romanen är ett makalöst familjeuppror, där den ståtliga byggnaden på Staketgatan snarast framstår som ett sagans fruktansvärda pepparkakshus, där en liten flicka är instängd med en elak häxa – modern.
När Fattigadel kom ut kippade det borgerliga Sverige efter andan.
Hur kunde hon förråda de sina på det här viset?
Men egentligen fullföljde hon bara det program hon formulerat redan som fjortonåring, i Gävle.
”Inom mig brann redan då en längtan att skriva riktig djärva böcker – sådana som skulle få en värld att häpna och förskräckas och min familj att vända sig från mig … jag ville uppenbara sanningen för människorna – sanningen om kvinnorna.”
Vilket var precis vad hon gjorde.
”Gävle läser Agnes” är en läsrörelse och ett stort samtal: om en författare, ett författarskap och en roman som kom att förändra Sverige.
Jag hoppas att just du vill vara med.
