I höstas hoppade debutanten Kristina Ohlsson snabbt på tåget med framgångsrika svenska deckarexporter. Den 18 augusti kommer uppföljaren ”Tusenskönor”. Själv befinner sig Kristina Ohlsson i Bagdad, där hon jobbar tillfälligt på svenska ambassaden via ett myndighetsutbyte. Hon ringer upp från en satellittelefon;

I ”Tusenskönor” har du fått med ett dubbelmord på ett äldre prästpar, illegal flyktinghantering och en kvinna som får sin identitet kidnappad i Bangkok. Hur fick du ihop alla trådar?

– Jag ser det som en karta framför mig var allting ska ligga. Det började med ett familjedrama som växte och jag hade klart för mig att prästen var involverad i att gömma flyktingar. Jag har länge varit intresserad av migrationsfrågor och brinner för ämnet.

Hur kommer det sig att du förlagt en del av handlingen till Bangkok?

– Bangkok är en av många städer som fungerar som knytpunkter för flyktingar och människosmugglare, men det känner inte så många till.

Vad är Fredrika Bergman för typ?

– Hon är, som jag, civilanställd på polisen. Hon är varm och lojal och ganska vilsen, hon är 35 år och vet inte vad hon ska bli när hon blir stor även om hon börjar gilla sitt jobb på polisen mer och mer. Fredrika är både old school och okonventionell, och vågar ha en relation med en 20 år äldre gift man. I ”Tusenskönor” har hon fått barn.

Får du mycket inspiration till skrivandet i jobbet?

– Det jag får är kunskap om hur polisen jobbar. Men den brottsligheten vi jobbar med på Säpo skriver jag inte om. Jag skriver om sådant som vanliga poliser jobbar med.

Har du som mål att vara deckardrottning på heltid?

– Nej, faktiskt inte. Jag är väldigt förtjust i att jobba med säkerhetspolitik, jag vill inte byta bort det med mindre än att jag börjar skriva om det också, men för det behöver jag samla mer erfarenhet.

Tredje boken är snart färdig, läste jag på din blogg. Blir det fler?

– Jag har sagt från början att det blir fem eller sex böcker, det får nog räcka.

Vad läser du själv i sommar?

– Jag läser väldigt mycket deckare, nu läser jag Johan Theorins senaste. Men också en hysteriskt rolig bok av Kalle Lindh, ”Människor det varit synd om”.

Lisa Boda/ TT Spektra