Jag går och lyfter på Percys vackra vaser, granna fat, läckert dekorerade pjäser, det mesta i blått och ser en lapp där det står ”utrop 800 kronor”. En hel del i ”bulligt formspråk”, för att tala med Tord Gyllenhammar och Björn Holm i deras bok ”Gefle porslinsfabrik. Vardagsporslin med färgglädje och stil”.

800 kronor! Även om jag vet att slutsumman hade blivit avsevärt högre känns det som rena rånet.

Tack och lov blev det ingen auktion på den förnämliga samlingen av keramik från Gefle Porslin. Men allt blev nog så dramatiskt innan affären gick i hamn och länsmuseet blev ägare till den här grannlåten, samlingen och arkiv.

Vi har berättat om det tidigare på nyhetsplats. Med lite nya uppgifter från museets Kristina Lindkvist som visade samlingen för pressen på torsdagen är det här vad som i korthet hände:

Bakgrunden är från 1979 då Rörstrand ägde Gefle Porslinsfabrik. Över 200 föremål från Gefle Porslin hamnade då i en källare under Rörstrands museum i Lidköping. Där låg samlingen i 30 år – utan att visas! Men nu kom den upp i ljuset. För att säljas på auktion...

Stort pådrag från Gefle Porslins vänner och andra intresserade. Gick det inte förr länsmuseet att få samlingen som donation, eller att på något sätt förvärva den. Goda råd var sannerligen dyra!

En av dem som slog larm var experten på Gefle Porslin, den inom vännerna aktive Tord Gyllenhammar. Kontakt togs nu med Rörstrands museum och med hjälp av museets 20 000 kronor och en privat sponsor (han vill var anonym) stoppades auktionen. Länsmuseet kunde köpa samlingen i sin helhet, för en okänd summa.

Kristina Lindkvist berättar att man tidigare fått en förfrågan från Lidköping om det fanns intresse hos länsmuseet för ett förvärv av samlingen. Man höll då på med utställningen Modärna tider (i den ingår delar av museets egen samling) och man tackade nej. Efter det missförstod Rörstrand länsmuseets intresse och auktionen planerades och las ut på nätet, utan att länsmuseet tillfrågades.

För en lekman låter turerna aningen märkliga...

Nå, slutet gott allting gott. Det har till och med upprättats en ”hemlig lista” över samlingen vilket gör att det är lätt att bestämma vilken som är formgivare, vilken som är dekoratör, produktionsår, med mera.

Ytterligare sex lådor ”matporslin” ingår också (ännu ej uppackat). Plus tre lådor med arkiv, innehållande priskuranter och dylikt.

Nu planerar länsmuseet en utställning på museet för allmänheten. Man hoppas till våren men senast till sommaren.

Bra för då kommer turisterna. Jag misstänker att ”Gefle” – i samlarkretsar säger man inget annat om Gefle Porslin – är mer känt utanför Gävle än bland gävleborna själva.

Själv säger jag bara som min vän antikhandlaren på Gotland: Inrätta ett Percyrum på museet (ungefär som Cyrénrummet).

Och gör det bums!

Så att vi får ha Percy och hans kollegor kvar och i fred i Gefle.

Ett varumärke att slå vakt som inte får auktioneras bort.