Det mörka hotet Hur kunde det bli så här? GD granskar den konstgjorda maten
Relaterat
Artikelbilder
80 procent kyckling, 20 procent vatten. Det finns en anledning till att det är väldigt stor prisskillnad i frysdisken. Inte ens Kronfågels ”finvariant” majskyckling klarar sig undan. Den påsen innehåller ungefär 85 procent kyckling. Resten saltvatten.
Jag räknar till 25 ingredienser i Gourmetservice Skagenröra. Bland annat smakförstärkare. Räkorna, som borde vara en huvudingrediens, står för 15 procent av det totala innehållet. .
Pågens limpa Kneipp marknadsförs som osötad. Ändå står det både socker och druvsocker på innehållsförteckningen
Bildextra
Fakta
I nästa avsnitt:
Tredje generationen Sundin bakar pepparkakor enligt farfars recept.
Historiskt sett var mat något vi väldigt länge odlade, lagrade och åt upp alldeles själva hemma på gården. Sedan kom konservburken, pastörisering och andra bekvämligheter som snabbt konkurrerade ut saltet som konserveringsmedel.
Transporterna blev billigare när tekniken gick framåt. Plötsligt kunde man äta frukt från andra delar av världen!
Sedan kom rymdåldern och allt som var konstgjort var ett tecken på framsteg. Sedan kom... Ja vad kom sedan?
Något hände. Nämligen att vi plötsligt levde i en falsk trygghet. Vi tänkte att i ett samhälle med Livsmedelsverk, Jordbruksverk, Läkemedelsverk och Socialstyrelse kan vi aldrig råka ut för något ont. Att läsa på innehållsförteckningen var något allergiker kunde ägna sig åt.
– ”Om det hade varit farligt hade det varit förbjudet”, tänkte vi högt kring fikabordet och tog en skiva till av den lysande gröna vetelängden med nio månader till bäst före-dagen.
Men vi hade fel. För samhället hade förändrats. Det var inte längre självklart att farliga ämnen sorterades bort. I stället godkändes fler och fler tillsatser som bara syftade till att dryga ut maten, göra den snyggare för ögat och ge den längre hållbarhet. Bra för tillverkaren. Dåligt för konsumenten.
Trots att Livsmedelsverkets regler säger att en tillsats ska vara till uppenbar nytta för konsumenten för att få användas verkar det inte vara så noga med hur reglerna följs.
Kanske har vi fått den mat vi förtjänar, eftersom vi inte varit tillräckligt högljudda och protesterat. Kanske har vi fortfarande en chans att göra något åt saken?
För att göra en artikelserie om alla tveksamma tillsatser och om alla tveksamma produktionsmetoder som används för att laga vår mat skulle det behövas en bilaga om dagen månader framöver.
Så vi har valt den andra vägen. Vi gör ett försök att lyfta fram alternativen. Den rena maten. Den närproducerade maten. Eftersom detta begrepp inte är definierat av Livsmedelsverket gör vi vår egen definition. Mat som tillverkas och säljs inom GD:s utgivningsområde. Svårare behöver det inte vara.
Fakta/Bakgrund
Några bra och dåliga exempel i matbutiken.
Lokalt producerad standardmjölk innehåller inga tillsatser. Bara ren mjölk och nästan alla näringsämnen man behöver.
Smör, ägg från frigående höns, ekologiskt öl fritt från tillsatser och örtsalt från Herba mare.
Lättyoghurten innehåller å sin sida skummjölkspulver och en komiskt lång radda smakämnen.
Chips, tacomix, chokladdessert, matlagningsvin... Innehållsförteckningen avslöjar att det har varit många kemister inblandade i konstruktionen av dessa produkter.
Senaste kommentarerna:
Skrivet 9 dec 2008 23:31 K (Ej registrerad)
Jag tycker det är ganska konstigt att inte livsmedelsverket är de som jobbar mest aktivt med att utreda och ifrågasätta tveksamma ämnen i maten. Börjar nästan fundera vems sida de står på egentligen folkets eller de som tjänar pengar på att ha i kemikalierna i maten? Men de är kanske köpta hela bunten..
Skrivet 9 dec 2008 20:48 prylsaker (Ej registrerad)
Folk har råd att köpa dyra bilar , märkeskläder, o. en massa moderna tv-., datorer..mm.mm.
Men vi har inte råd att gå och handla närproducerat och ekologiska råvaror som vi ska äta. Istället köper vi "skräpmat" som bara innehåller en massa kemiska ämnen,tillsatser som inte är bra för oss.Och framför allt , tänk på alla människor som jobbar med alla farliga produkter.Konstgödsel och giftiga besprutnigar i alla skörder för att det ska gå fortare att odla fram råvarorna. Hur är det med deras hälsa? Det är bra att vi börjar vakna upp och att det skrivs mycket i media nu.
Köp hellre dyrare mat och mindre "prylsaket" som vi egentligen inte behöver.VAKNA UPP , det är oss och våra barn det handlar om.
Skrivet 9 dec 2008 17:44 kocken (Ej registrerad)
PATETISKT i-LANDSPROBLEM många miljoner människor har varken mat eller rent vatten o svensken blir bara fetare o lever längre trots ALLA s.k gifter SKÄRP ER!
Skrivet 9 dec 2008 13:05 Måste vi svälta? (Ej registrerad)
Det är hemskt att det innehåller så mycket som är dåligt för oss. Finns nästan ingen skivad skinka, kalkon, kyckling som smörgåspålägg som INTE innehåller E-ämnen och druvsocker. I pennicilin för barn har de tillsatt aspartam, liksom i kalktabletter. Hur kan det vara okej med gift i maten?????
Svar:
Överdriven rädsla för alla dessa "Kemiska tillsatser" samt "E"-ämnen i mitt tycke. Bara för att något är naturligt är det inte ofarligt. Precis som att industriellt producerade tillsatser konsekvent skulle vara farliga.
Skrivet 9 dec 2008 13:04 Nils (Ej registrerad)
"Salt och glutamat. Inget vi behöver" (Bild 4 - Bildspelet). Det var då något nytt för mig att vi människor inte behöver salt... nää denna hets ger jag inte mycket för. Träna regelbundet och ät mycket grönsaker och färska råvaror istället.
Svar:
Jodå, Nils. Visst behöver vi salt. Men en sak är väldigt säker, och det är att du definitivt får i dig tillräckligt med salt utan att använda smakförstärkande kryddblandningar.
Skrivet 9 dec 2008 12:27 Anna (Ej registrerad)
Jag kommer att följa denna artikelserie med spänning! Hemskt att det finns så mycket dålig mat, men många verkar tycka att det enda som spelar någon roll är priset. Folk stoppar i sina ungar både det ena och det andra och ingen hinner laga mat längre. Personligen tror jag att det är delvis sådant här som gör att barn (och kanske även vuxna?) får beteendeproblem. Fram för bättre mat åt folket!
Skrivet 9 dec 2008 11:44 Magnus Lundquist, konsumentredaktör
Att skribenten nämner ingrediensen druvsocker i det osötade brödet tycks ha undgått signaturen R.
Skämt å sido. Enligt brödbranschens eget lobbyorgan, Brödinstitutet, gäller följande för användandet av begreppet "osötat":
"Osötad" eller "icke sötad" innebär att inga ämnen som ger söt smak har tillsatts. Ett osötat bröd innehåller alltså inget tillsatt socker eller sirap. De sockerarter som finns i brödet kommer ifrån spannmålsråvarorna".
Därmed tycker jag mig med fog kunna uttrycka mig exakt som jag gör.
För övrigt går det jättebra att baka bröd utan tillsatt socker. Det jäser med hjälp av stärkelsen i mjölet.
Skrivet 9 dec 2008 08:25 R (Ej registrerad)
Att sockret i brödet behövs för jäsningen och inte finns kvar när brödet skall ätas verkar ha undgått skribenten.
Svar:
Att skribenten nämner ingrediensen druvsocker i det osötade brödet tycks ha undgått signaturen R. Skämt å sido. Enligt brödbranschens eget lobbyorgan, Brödinstitutet, gäller följande för användandet av begreppet "osötat": "Osötad" eller "icke sötad" innebär att inga ämnen som ger söt smak har tillsatts. Ett osötat bröd innehåller alltså inget tillsatt socker eller sirap. De sockerarter som finns i brödet kommer ifrån spannmålsråvarorna". Därmed tycker jag mig med fog kunna uttrycka mig exakt som jag gör. För övrigt går det jättebra att baka bröd utan tillsatt socker. Det jäser med hjälp av stärkelsen i mjölet.