Nu under senhösten är det lamm som gäller för den som vill äta miljösmart kött. Nyslaktat och så lokalt som möjligt. Kött från kor som ätit gräs hela sitt liv är också väldigt bra. Så långt är allt väl och någorlunda enkelt att hålla reda på.

Men sen blir det knivigare.

Grisar äter ju samma grejer som vi gör. Men rapar och bajsar inte så mycket metan som kor. Kycklinguppfödningen kräver relativt lite miljöresurser i förhållande till mängden protein som produceras men är mer etiskt förkastlig ju rationellare den blir. Samtidigt: Att producera ett kilo kyckling innebär bara en tjugofemtedel av de växthusgaser som ett kilo nötkött orsakar. Hur ska man förhålla sig till det?

När ni grubblat klart på köttfrågan kan jag glädja er med nästa nyhet: På fredag kommer världsnaturfondens uppdaterade lista över vilka fiskar vi ska välja och vilka vi ska undvika. Det blir säkert en massa nyheter att hålla reda på där med.

Det är, som sagts så många gånger tidigare, inte enkelt att vara konsument.

Apropå fisk talade jag häromdagen med en lokal fiskare (en av de få som finns kvar) om det märkliga i att folk köper pangasius från andra sidan jordklotet men fnyser föraktfullt åt braxen, björkna, sutare och id.

Visst är det lite konstigt?

Folkrörelsens form av massprotest, namninsamlingar utanför mataffären, har sedan många år flyttat ut på internet.

Jag anslöt mig själv till ”Urspårat – Ett upprop mot SJ” på www.ursparat.se häromdagen.

Bara sådär i största allmänhet. Skulle tågen börja gå i tid och bli mindre väderkänsliga skulle Stockholm kännas mycket närmare än det gör i dag.

Kan för övrigt ge ett tips inför nästa tågresa: Prova att boka biljetten från till exempel Falun i stället för Gävle. Eftersom SJ:s datorer räknar fram priset genom att mäta tillgång och efterfrågan på aktuell sträcka kan den biljetten bli flera tior billigare. Att sätta foten på perrongen i Uppsala är ett annat populärt sätt att spara pengar. Trevlig resa.