I dag besöker miljöminister ­And­reas Carlgren Ockelbo för att prata med människor som mest påtagligt påverkas av de stora rovdjuren. Carlgren är inbjuden av LRF och vi är glada att han kommer. Samtal om rovdjur har annars haft en tendens att föras i storstadsmedierna och TV:s morgonsoffor. Men där finns inga rovdjur.

I de flesta diskussioner och beslut kring rovdjur, hanteras varje art separat. Det är mycket olyckligt eftersom det för den enskilde är ointressant vilket slags rovdjur det är som försvårar vardagslivet. Det är den sammanlagda påverkan av rovdjuren som avgör om näringar kan bedrivas och om livet kan levas utan allvarliga inskränkningar.

Vi stöder regeringens arbete för att behålla rätten att nationellt förvalta rovdjuren. Vi stöder riksdagsbeslutet om vargjakt och att ett antal östliga vargar flyttas ut i markerna för att minska vargstammens in­avel. Detta stöd undergrävs nu eftersom de som drabbas av varg i sin vardag och i sin näringsverksamhet, inte förstår varför besluten om vargjakt inte motsvarar vargstammens tillväxt. Vi inser att miljöministern går en balansgång där han är hårt ansatt av EU-kommissionen som hotar med EU-domstolen om Sverige fortsätter den vargförvaltning som riksdagen beslutat om.

Samtidigt är det antal frågor som måste lösas för att den förda rovdjurspolitiken inte ska gå i stå. Vårt möte kommer att handla om viltförvaltningsdelegationerna, den beslutande instans som skulle förverkliga den regionaliserade rovdjursförvaltningen. Delegationerna får inte ta de beslut som avsågs.

Beror det på att det styrande regelverket inte stämmer med riksdagsbeslutet? Eller tar länsstyrelsernas tjänstemän beslut som de inte borde ta? Oavsett vilket måste delegationerna få det inflytande som riksdagen bestämt.

Det kommer att handla om Naturvårdsverkets senaste beslut om lodjursjakt. Som väckte förvåning och irritation också hos länsstyrelserna.

Varför delegerar inte Naturvårdsverket beslutanderätten om lojakt till länsstyrelserna, på det sätt riksdagen vill?

Det är vår bestämda uppfattning att hanteringen av vargjakten, tolkningen av viltförvaltningsdelegationernas beslutsrätt och paragraf 24 i jaktförordningen, som reglerar delegering av beslut om jakt på lodjur, inte är förenlig med intentionerna i riksdagens beslut. Regelverket måste ändras.

En förutsättning för att rovdjursförvaltningen ska kunna accepteras av dem som lever och verkar på landsbygden, är att förvaltningen är begriplig och förutsägbar.

Lars-Göran Pettersson

förbundsordförande LRF

Ulric Isaksson

ordförande LRF Dalarna

Jan Thorén

ordförande LRF Gävleborg