Signaturen Rödluvan sprider vidare de myter som den så kallade bevarandesidan välorganiserat förser landets insändarredaktioner med. Man ”glömmer” dock alltid regelmässigt viktiga fakta.

Det är enbart tack vare jägarnas förvaltning av klövviltet som vi i dag har fler rovdjur än på flera hundra år. Om dessa drömmare får som de vill kan vi dock snabbt ­vara tillbaka till situationen som var för cirka 150 år sedan då hela landskap kommenderades ut av staten för att bekämpa rovdjuren till exempel ”Det stora dalskallet”.

Struntpratet om att rovdjur endast tar sjuka och svaga djur odlas av Animal Planet:

Speakerröst ungefär: Varghannen Bill och hans fru Shoona och deras fem söta barn är hungriga. De bestämmer sig för att äta den fula, klena, sjuka, gamla älgen Ragge. Skonsamt avlivar Bill den förmodligen också själmordsbenägne Ragge och familjen har mat för lång tid framåt.

Dessa tramsprogram borde ha en åldersgräns men även vissa vuxna tror på de ihopklippta sagorna. Så är inte verkligheten! Vargen slår hårt mot klövviltet. Läs gärna boken ”Varg och ren” där gamla samer berättar hur vargar specialiserat sig på de kastrerade härkarna för att de visste att dessa inte brunstat utan var feta och i god kondition.

Vid möjlighet att välja ratar varg snarare ett sjukt djur. Trots att vi jägare kraftigt minskat vårt uttag minskar älg och rådjur dramatiskt. I vårt jaktlag skjuter vi i dag fem-sex älgar per år mot cirka 25 för tio år sedan. Många älgkalvar visar upp skador som förmodligen skulle lett till en plågsam död.

Om vargstammen tillåts växa fritt kommer den att slå ut sin födobas på samma sätt som lodjuret redan gjort och då börjar de verkliga problemen. Lodjuren flyttar i dag längre söderut där stammarna fort­farande tål predationen ett tag till. Den möjligheten har inte vargen då stammarna av älg söderut redan är en spillra.

Att man sedan läser försäkringsstatistiken som fan läser Bibeln är inget nytt. Självklart löper en hund större risk att möta en av landets tre miljoner fordon som i snitt rör sig 1 700 mil om året än någon av de 300 vargarna som rör sig fem-sex mil per dygn. Risken för att en hund skadas eller dödas i samband med älgjakten finns naturligtvis också då flera hundratusen skott med risk för rikoschetter och så vidare avlossas i hundens omedelbara närhet.

Skillnaden är att det är olyckor och inte som vargen att den söker upp hunden enbart för att slita den i stycken och oftast äta den.

Jägarna lägger ner ett stort arbete på viltvård, jag kan villigt visa det arbete jag lagt ner på foderskapande åtgärder om samtidigt ”bevarandesidan” visar hur mycket tid de lagt ner i skogen. Massor av jägare lägger sin energi och pengar på att hjälpa viltet under vintern medan dessa grupper ägnar sig åt att prata skit om jägarna.

Jakten i Sverige genererar stora inkomster till staten (miljardbelopp årligen) och är en hobby och livsstil för flera hundratusen människor. En del flyttar nu ifrån vargområdena till vargfria områden. Detta innebär givetvis ett viktigt bortfall för Bergslagskommunerna då det här är skattebetalande i ­ktiv ålder.

Till sist vill jag uppmana alla som är för en natur med mångfald att inte köpa varor med loggor från de organisationer som anmält sitt eget land till EU. Delta inte heller i Postkodlotteriet då även detta ger pengar till jägarfientlig verksamhet.

Tobbe B. Storvik