För symboliken i att stå högst på den gamla tecknade ålderstrappan och att nu vara jämnårig med släktfotonas högtidliga 50-årsjubilarer intill sina blomsterbuketter undkommer hon inte.

– Jag har börjat tänka på tidens flykt.

Titta bakåt på det som hon varit med om och fundera på vad hon ska göra med resten av sin tid. Vad är viktigt och vad kan fortsätta att vänta? Det låter allvarstungt, men någon dysterkvist är Maria Berglin inte.

– Jag är jätteglad att jag har levt så här länge.

Att hon under åren har genomgått och återhämtat sig från två stora lungoperationer spelar roll för den känslan tror hon.

– Man lär sig att inte titta så långt fram. Man ska vara och leva i det som är.

Hon gillar att pröva saker. Att strax efter en lungoperation köpa ett hus i behov av totalrenovering med devisen att det ordnar sig är en sån sak som hon och familjen har provat. Och som visade sig gå alldeles väldigt bra. Nu, tredje sommaren, är huset renoverat och trädgården lummig och prunkande, med nya odlingsbäddar, perenner, kryddväxter och salladsland. Här rinner stressen av och här får hon och Jan en ny plats för sitt skapande.

– En lisa för själen.

För stressigt blir det ibland. Den numera riksbekanta vardagssatiren i serieform som Jan Berglin började med har kommit att ta allt större plats också i Marias liv. Nu har de semester, men annars har de fyra lämningar i veckan och materialsamlandet pågår ständigt. Någon oro bland grannarna för att de ska hamna i rutan märker hon inte.

– Det var mer när jag skrev krönikor.

Det egna måleriet på teman som tröst och familjerelationer hinner hon fortfarande med och i höst väntar nästa utställning. Men de mångåriga författardrömmarna har hon ännu inte förverkligat. Förutom bristen på obruten tid hindrar självkritiken henne. De senaste 2,5 åren har hon skrivit en bok som är klar utan att hon är färdig.

– Jag överdriver inte, jag har skrivit om den mellan 50 och 70 gånger.

Författandet hör till det som hon vill ägna sig åt nu när hon har funderat över vad som är viktigt att göra.

– Annars är det nog att få den här trädgården riktigt fin.

Och att göra om garaget till ett orangeri att övervintra fuchsior och driva upp nya plantor i.