Kört lite bil också och då fick jag investera i nya torkarblad, surt. Hårt liv sjömanslivet.

Jag läste i bladet om att man är på god väg att rusta upp en spårvagn. Hon kommer att rulla 2014 hoppas entusiasterna. Jag är helt säker på att gubbarna har förmågan och kompetensen att bygga upp vagnen till nyskick. Men sen, tänker på hur det gick för Briggen Gerda. Kommunen har en slogan som passar för spårvagnar också ”Mer hjul i Gävle”.

Men det är ingen garanti för att få lite draghjälp, snarare tvärtom. Se bara på den iskalla hållningen till Almagrundet. Men ge inte upp. Jag stöttar er helhjärtat och se upp för bilskoj… handlare. Välkommen ombord.

Ligger i kojen på Kusökalvs österhamn och tittar upp genom ruffluckan. Där ser jag en talltopp i solnedgången. En röd talltopp. Tänker genast på Evert Taube och ”det brinner i martallens topp”. Var hittade han alla fina ord och meningar?

Roslagsloppet firar 50-årsjubileum. Gävles Rickard Olsson kör i kändisklassen. Årsundas egen uppfinnarjocke och båtbyggare Ken Andersson har vunnit loppet för ett antal år sedan. Grattis till alla!

Gasten fick en fästing som kyldes ner och skars ut med ACO:s Tickner. En produkt som borde finnas i varje båt. Spindeln var nyfiken och ville kolla om det blev något ätbart över till honom. Nä, frystorkad fästing föll inte i smaken.

Apropå smak. Årets sill smakar tranbär och citrontimjan. Köp den, en liten slant går till sjöräddningssällskapet. Förra året drog Årets sill in 75 000 kronor till SRSS.

Och apropå sill: Enligt gammal folktro så simmar Sillkungen först i sillstimmet. Sillkungen i Böcklingarna han simmar på snedden och leder stimmet.

Brorsan och grannen har köpt fyra Vikingsängar hos någon sängkung i Gävle. De ska ha två sängar var. Sängarna är försedda med trådlösa fjärrkontroller. Nu oroar de sig för att ha blandat ihop kontrollerna så det kan bli livat i sänghalmen.

Gasten och jag har bordstabletter under tallrikarna i båten när vi äter. Vi vänder upp den rena sidan när de bara ligger där. När vi äter vänder vi på dem igen och på så sätt fläckar vi ner samma sida och vi kan komma ihåg vad gott vi ätit dagarna innan.

Gasten var på loppis vid Borka brygga och köpte en fin tobaksburk till mig i rostfritt stål. På locket var det präglat en pipa och ett löv med taggiga blad.

Lite tobak fanns också kvar. Jag stoppade min fina födelsedagspipa och tände på. Brandvarnaren i båten gick igång direkt och jag med. Lukten påminde om när jag plåtade på Blå Grottan på 1970-talet när bandet Kebnekaise spelade. Kom också att tänka på låten med Lill Lindfors och Svante Thuresson om Axel Öhman där Svante sjunger om att han gick i land i San Fransisco och fick en pipa med tobak så han glömde sina åderbråck. Alla mina krämpor gick också upp i rök.

Hårt liv sjömanslivet.

Panta rei

Lasse Halvarsson