Nu kommer SUPERCYKELvägarna
Relaterat
Artikelbilder
Cykeltrafiken är inget problem på landsvägarna där det oftast finns gott om plats.
Danmark är ett riktigt cykelland och där finns det redan ”cykelsuperstier”, supercykelvägar.
I London invigdes de första supercykelvägarna 2009.
Fakta
Supercykelväg
Riktar sig främst till cyklister som pendlar till jobb eller utbildning.
Ska vara ett sammanhängande cykelstråk som gör att man kan cykla snabbt, säkert och bekvämt.
Den ska vara över fem kilometer lång.
Ska ligga nära eller alldeles intill knutpunkter för kollektivtrafik och tåg.
Supercykelvägen ska vara lätt att hitta, upplevas som en genväg och ha bra service längs vägen.
Det ska finnas minimalt med hinder och så kallade konfliktpunkter längs vägen. I möjligaste mån ska också cykeln vara det prioriterade fordonet, det vill säga både gående och andra fordon måste ge cykeln företräde.
I London ökade antalet cyklister med 70 procent under första året efter att man invigt sina två första cycle superhighways 2009.
Flera år bort
Att bygga en supercykelväg är i sig inte så komplicerat, men problemen hopar sig snabbt när en hel region involveras. För att bygga en ny supercykelväg mellan Malmö och Lund krävs inte bara att de två städerna ska vara överens, även mindre kommuner som Staffanstorp och Burlöv involveras.
Dessutom vill man helst bygga cykelvägen samtidigt som den nya stambanan byggs mellan Lund och Malmö, vilket involverar både Trafikverket och Banverket. Även om alla inblandade parter är positiva till satsningen kan det dröja till 2019 eller 2020 innan den blir verklighet.
Kostnaden för Örebros två första supercykelvägar blev tre miljoner. I Skåne blir siffran mångdubbelt större, enbart Malmö har beslutat att skjuta till 29 miljoner till projektet och börjar bygga egna supercykelvägar till Lomma och Arlöv i väntan på beslut från Lund och Trafikverket. (TT Spektra)
En supercykelväg är en väg som skapas på cyklisternas villkor. På en sådan ska man kunna färdas långa avstånd snabbt, säkert och bekvämt med minsta möjliga mängd hinder längs vägen. Där ska finnas vindskydd, möjlighet att serva cykeln och byta till kollektivtrafik och snöröjningen ska vara prioriterad på vintern.
– Målgruppen är pendlarna. Det är både för att göra det enklare för dagens pendlare, men också för att locka fler att cykla i framtiden, säger Ellie Alexandrou som arbetar med supercykelvägarna i Malmö.
En supercykelväg mellan Lund och Malmö skulle nästan halvera pendlingstiden, från dagens 70 till framtidens 40 minuter. Men vägen ligger fortfarande flera år bort.
I Örebro har man redan invigt ett par liknande vägar, fast där kallar man dem huvudcykelstråk. Huvudcykelstråken märks bland annat ut med orange linjer och vid vägkorsningar har man höjt upp cykelvägen för att markera att cyklisterna har företräde.
Att det går snabbare att bygga supercykelvägar i mindre storstäder som just Örebro beror på att det bara är en enda kommun inblandad samt att det oftast finns mer utrymme i de centrala delarna än vad det gör i storstäderna. I London har man exempelvis fått lägga delar av supercykelvägarna i bussfilerna eftersom det är så ont om utrymme.
För trots att supercykelvägarna ska vara långa, någonstans mellan 5 och 20 kilometer, är det alltså inte landsvägssträckorna som är knepiga. Där behöver egentligen inte cykelvägen vara särskilt bred för att alla ska kunna cykla fort – trängseln blir normalt sett ändå inte större än att alla får plats. Nej, det är i städerna problemen finns.
– Man kan ju inte bygga om en innerstad utan måste använda utrymmet som redan finns där lite smartare. Det finns mycket som kan göras bättre bara genom att inventera sträckorna utifrån cyklistens perspektiv. Allt är nytt, det finns inga färdiga mallar för att göra det här. London och Köpenhamn ger oss inspiration men vi kan inte kopiera deras lösningar, säger Ellie Alexandrou.
