För 60 år sedan hade 13 svenska städer spårväg. För två år sedan var det bara ett fåtal. Men hösten 2010 invigde Stockholm den omdebatterade Spårväg City mellan centrum och Djurgården, den första delen av flera planerade spårvägssatsningar. Och i oktober förra året invigde Norrköping en ny sträcka för en av stadens två spårvagnslinjer.

Det här verkar vara början på en ny trend – för bakom dessa städer står flera på tur. Lund har kommit längst och hoppas på en premiärtur med stadens första spårväg någonsin om tre år. Malmö och Helsingborg ligger bara några år efter i planeringen. Och det finns ytterligare hugade spekulanter som nyfiket tittar på.

– I både kostnad och kapacitet ligger spårvagnen mellan buss och tunnelbana. Att etablera en busslinje är betydligt billigare än att bygga spårväg, medan spårväg är betydligt billigare än tunnelbana, konstaterar Thomas Johansson, redaktör för tidningen Modern stadstrafik och ansvarig för flera VTI-utredningar om spårväg.

Det är ofta buss och spårvagn som konkurrerar. Spårvagnens främsta fördel är kapaciteten – medan en buss som mest får vara drygt 25 meter, finns det inga regler för en spårvagn. Rent praktiskt ligger dock maxgränsen på någonstans mellan 60 och 75 meter.

Spårvagnen är dessutom eldriven och släpper inte ut avgaser. Elmotorn är också mer energieffektiv än förbränningsmotorn, så en full, modern spårvagn förbrukar mindre energi per passagerare än en full, modern buss.

Dessutom kan man koppla stadsbyggnadsprojekt till en ny spårvagnslinje.

– I Frankrike har satsningarna ofta varit förknippade med en ambition att ge innerstäderna nytt liv. Man vill få bort biltrafiken från city, samtidigt som man vill göra stadskärnorna mer attraktiva. Med en spårväg kommer folk in till staden enkelt, och genom att minska biltrafiken kan gaturummet användas för uteserveringar och ge mer utrymme för gående och cyklister, säger Johansson.

– Dessutom knyter man samman förorter och ytterområden bättre med övriga staden. I Paris har man haft uttalade sociala ambitioner med sina spårvägsutbyggnader, där man ser det som en satsning på förorter med so­ciala problem.

Faktum är att Norrköping uttryckt ungefär samma sak med sin nya spårvagnslinje, som knyter samman miljonprojektområdena Hageby och Navestad med centrum. Sträckan har tidigare trafikerats av busslinjer, men den nya spårvagnslinjen får både praktisk och symbolisk betydelse.

– Det finns ett uttryck som heter att lagt spår ligger. När väl ett spårvagnsspår ligger i marken lär det inte försvinna de närmaste 50-60 åren. Det gör att fastighetspriser ökar, nya fastigheter byggs, företag etablerar sig längs spårvagnslinjen och nya butiker öppnar. Det ger ett uppsving för området längs spårvagnslinjen, samtidigt som det blir enklare att arbetspendla in till centrum, säger Thomas Johansson.

Thomas Arnroth/TT Spektra

thomas.arnroth@ttspektra.se