Rettig
Relaterat
Artikelbilder
En testbilds brödtext
en familj som i företaget
P.C. Rettig & Co drev rederi, skeppsbyggnad och tobaksfabrik
och fick stor betydelse i Gävle under slutet av 1800- och
början av 1900-talet genom politiska insatser, som styrelseledamöter
i stora industriföretag och för stora donationer.
1. Pehr Christian (1788-1862), son till Steffen Cerillius Rettig, tobaksfabrikör i Karlskrona. Kom till Gävle 1809, grundade samma år tillsammans med kaptenen Carl Brelin tobaksfirman P.C. Rettig & Co och startade 1845 en filial i Åbo. 1831 köpte han Kilafors bruk i Hälsingland och hade lantstället Persborg i Valbo.
2. Pehr Cerillius (1811-1871), son till Pehr Christian (1), fick ansvaret för filialen i Åbo.
3. Carl Anton (1814-1896), son till Pehr Christian (1), övertog 1845 Kilafors bruk.
4. Robert (1818-1886), son till Pehr Christian (1). Han utbildades i utlandet, återkom till Gävle 1840 och blev samma år delägare i P.C. Rettig & Co, från 1892 ensam ägare.
R. invaldes i Gävles första stadsfullmäktige 1863, blev sedermera dess ordförande och ledde som drätselkammarens ordförande återuppbyggnaden efter stadsbranden 1869. Robert Rettig var progressiv och uppslagsrik, ledamot av flera styrelser för banker och företag, ordförande i direktionen för Navigationsskolan. Riksdagsledamot 1871-1879.
Donerade till minne av två avlidna barn medel till "Axel och Lulli Rettigs barnhem", Rettigska barnhemmet. Övertog 1854 Brynäs herrgård.
5. Pehr Fredric (1843-1914), son till Robert (4), flyttade till Åbo och övertog 1871 firman efter farbrodern Pehr Cerillius (2). Blev 1898 adlad i Finland och fick namnet von Rettig.
6. John (1847-1907), son till Robert (4), delägare tillsammans med sin far i P.C. Rettig & Co, ensam ägare från 1886. Ordförande i stadsfullmäktige 1886-1906, ledamot av riksdagens första kammare för Gävle stad 1894-1907. Ledamot av styrelser för företag och banker samt i kommittéer. Han organiserade Gävleutställningen 1901. Byggde Villa Rettig. Gift med Antonie (7).
7. Antonie (1846-1933), född von Eckerman, är mest känd för sin donation som ledde till att Gävle museum, sedermera Länsmuseet, skulle kunna byggas. Förordnade genom testamente att 1,4 miljoner kronor av hennes kvarlåtenskap skulle överlämnas till en museistiftelse, "John och Antonie Rettigs museifonder till Gävle stad". Hon var stor donator även till välgörande ändamål.
När maken John (6) avled 1907 övertog Antonie ledningen av familjeföretaget, som hon drev till 1915 då Tobaksmonopolet köpte upp det.
8. Per Edward (1849-1928), son till Carl Anton (3), kapten vid Hälsinge regemente 1892, senare officer vid Västerbottens regemente. Han begärde 1904 avsked och återkom till Gävle. Ledamot av stadsfullmäktige 1905-1913, styrelseledamot i flera föreningar och företag.
Horn L:son, G: Ätten Rettig 1791-1936; Lindeberg, M: Gästrikland, hembygdsbok; Från Gästrikland 1940; Arbell, G: Manufakturer och industrier (ingår i Ur Gävle stads histsoria).
1. Pehr Christian (1788-1862), son till Steffen Cerillius Rettig, tobaksfabrikör i Karlskrona. Kom till Gävle 1809, grundade samma år tillsammans med kaptenen Carl Brelin tobaksfirman P.C. Rettig & Co och startade 1845 en filial i Åbo. 1831 köpte han Kilafors bruk i Hälsingland och hade lantstället Persborg i Valbo.
2. Pehr Cerillius (1811-1871), son till Pehr Christian (1), fick ansvaret för filialen i Åbo.
3. Carl Anton (1814-1896), son till Pehr Christian (1), övertog 1845 Kilafors bruk.
4. Robert (1818-1886), son till Pehr Christian (1). Han utbildades i utlandet, återkom till Gävle 1840 och blev samma år delägare i P.C. Rettig & Co, från 1892 ensam ägare.
R. invaldes i Gävles första stadsfullmäktige 1863, blev sedermera dess ordförande och ledde som drätselkammarens ordförande återuppbyggnaden efter stadsbranden 1869. Robert Rettig var progressiv och uppslagsrik, ledamot av flera styrelser för banker och företag, ordförande i direktionen för Navigationsskolan. Riksdagsledamot 1871-1879.
Donerade till minne av två avlidna barn medel till "Axel och Lulli Rettigs barnhem", Rettigska barnhemmet. Övertog 1854 Brynäs herrgård.
5. Pehr Fredric (1843-1914), son till Robert (4), flyttade till Åbo och övertog 1871 firman efter farbrodern Pehr Cerillius (2). Blev 1898 adlad i Finland och fick namnet von Rettig.
6. John (1847-1907), son till Robert (4), delägare tillsammans med sin far i P.C. Rettig & Co, ensam ägare från 1886. Ordförande i stadsfullmäktige 1886-1906, ledamot av riksdagens första kammare för Gävle stad 1894-1907. Ledamot av styrelser för företag och banker samt i kommittéer. Han organiserade Gävleutställningen 1901. Byggde Villa Rettig. Gift med Antonie (7).
7. Antonie (1846-1933), född von Eckerman, är mest känd för sin donation som ledde till att Gävle museum, sedermera Länsmuseet, skulle kunna byggas. Förordnade genom testamente att 1,4 miljoner kronor av hennes kvarlåtenskap skulle överlämnas till en museistiftelse, "John och Antonie Rettigs museifonder till Gävle stad". Hon var stor donator även till välgörande ändamål.
När maken John (6) avled 1907 övertog Antonie ledningen av familjeföretaget, som hon drev till 1915 då Tobaksmonopolet köpte upp det.
8. Per Edward (1849-1928), son till Carl Anton (3), kapten vid Hälsinge regemente 1892, senare officer vid Västerbottens regemente. Han begärde 1904 avsked och återkom till Gävle. Ledamot av stadsfullmäktige 1905-1913, styrelseledamot i flera föreningar och företag.
Horn L:son, G: Ätten Rettig 1791-1936; Lindeberg, M: Gästrikland, hembygdsbok; Från Gästrikland 1940; Arbell, G: Manufakturer och industrier (ingår i Ur Gävle stads histsoria).
