Korsnäs AB
Relaterat
Artikelbilder
En testbilds brödtext
en av Gävles två största industrier
med cirka 1.500 anställda i Gävle. Korsnäs är
ett av Sveriges ledande skogsindustriföretag och tillverkar
kartong, säck- och kraftpapper, fluffmassa till hygienprodukter
och sågade trävaror. Välkänt är det
starka säckpapperet som kan lyfta en bil - 1992 gjordes lyftet
på Stortorget för en plats i Guinness' rekordbok.
Korsnäs Sågverks AB bildades 1855 på initiativ av löjtnanten Georg de Laval (1812-1868), som ville starta sågverk i Dalarna. Då han möttes av svalt intresse där vände han sig till Gävle. Brukspatronerna Göran Fredrik Göransson och August Lundeberg samt Per Elfstrand, Wilhelm Elfbrink, Frans Oscar Flensburg och Per Murén, affärsmän i handelshus i Gävle, tecknade andelar i företaget och köpte Korsnäs egendom vid sjön Runn öster om Falun, där ångsågverket byggdes och togs i drift 1858. Virket fraktades på den nybyggda Gävle-Dala Järnväg till brädgårdar på Alderholmen för export.
1879 anlades ett hyvleri på Brynäs där även bostadshus, Korsnäsgårdarna, byggdes för hyvleri- och brädgårdsarbetarna. 1890 uppfördes ett nytt hyvleri i Bomhus och 1899 flyttades såghus, bostäder, bogserbåtar och arbetare från Korsnäs till Bomhus - ett nytt sågverkssamhälle byggdes upp i Kastet. Sågen blev nu en av världens största anläggningar med 30 sågramar, dit virket flottades på Dalälven och från den en byggd timmerränna. I Karskär uppfördes 1910 en sulfitfabrik och 1915 en sulfatfabrik för framställning av pappersmassa. 1923 brann sågen och ett nytt sågverk byggdes upp.
1925 byggdes den första pappersmaskinen, 1932 började Korsnäs göra monteringsfärdiga bostadshus av trä och 1953 togs Sveriges första kraftpappersmaskin, PM 2, i drift.
1960 köptes Marma-Långrör AB, vars anläggningar i Vallvik såldes 1968 medan Marmaverken lades ner 1989.
1968 skedde en genomgripande modernisering av Korsnäsverken. Bland annat togs då ännu en pappersmaskin, PM4, i drift. PM5 startades 1976, och det möjliggjorde produktion av högkvalitativ kartong.
Under perioden 1985-1989 byggdes Korsnäsverken om och till för cirka 2,5 miljarder kronor. 1993-1996 byggdes PM4 om för ökad produktion och höjd produktkvalitet.
Korsnäs AB har även ägnat sig åt kraftproduktion genom delägande i Krångede AB från 1927 till 1993.
En stor miljösatsning inleddes 1990, då Korsnäs slutade använda klorgas i blekprocessen och tillverkningen av klor upphörde.
Korsnäs AB samlades med sina fyra verksamhetsgrenar i Korsnäs Holding AB, från 1993 helägt dotterbolag till Industriförvaltnings AB Kinnevik, där Invi & Co, Jan Stenbeck och Märta Stenbecks dödsbo blev ledande ägare.
Bernhard Martin ledde företaget 1894-1908, Gerdt Zimmerman 1908-1923, Wilhelm Ekman 1924-1942, Erik W Eriksson 1942-1960, Göran Lindblom 1960-1970. 1971 tillträdde docent Nils Landqvist som direktör, efterträdd av Lennart Ahlgren 1986-1993 och därefter Stig Nordin (VD även för Kinnevik) fram till 1998. Se även Den stora flytten Sundell, O: Korsnäs, ett skogsindustriföretag växer fram; Altin, T: Korsnäsbolaget 1855-1955; Sundin, U: Ett stort sågverk och dess flyttning vid sekelskiftet (stencil).
Korsnäs Sågverks AB bildades 1855 på initiativ av löjtnanten Georg de Laval (1812-1868), som ville starta sågverk i Dalarna. Då han möttes av svalt intresse där vände han sig till Gävle. Brukspatronerna Göran Fredrik Göransson och August Lundeberg samt Per Elfstrand, Wilhelm Elfbrink, Frans Oscar Flensburg och Per Murén, affärsmän i handelshus i Gävle, tecknade andelar i företaget och köpte Korsnäs egendom vid sjön Runn öster om Falun, där ångsågverket byggdes och togs i drift 1858. Virket fraktades på den nybyggda Gävle-Dala Järnväg till brädgårdar på Alderholmen för export.
1879 anlades ett hyvleri på Brynäs där även bostadshus, Korsnäsgårdarna, byggdes för hyvleri- och brädgårdsarbetarna. 1890 uppfördes ett nytt hyvleri i Bomhus och 1899 flyttades såghus, bostäder, bogserbåtar och arbetare från Korsnäs till Bomhus - ett nytt sågverkssamhälle byggdes upp i Kastet. Sågen blev nu en av världens största anläggningar med 30 sågramar, dit virket flottades på Dalälven och från den en byggd timmerränna. I Karskär uppfördes 1910 en sulfitfabrik och 1915 en sulfatfabrik för framställning av pappersmassa. 1923 brann sågen och ett nytt sågverk byggdes upp.
1925 byggdes den första pappersmaskinen, 1932 började Korsnäs göra monteringsfärdiga bostadshus av trä och 1953 togs Sveriges första kraftpappersmaskin, PM 2, i drift.
1960 köptes Marma-Långrör AB, vars anläggningar i Vallvik såldes 1968 medan Marmaverken lades ner 1989.
1968 skedde en genomgripande modernisering av Korsnäsverken. Bland annat togs då ännu en pappersmaskin, PM4, i drift. PM5 startades 1976, och det möjliggjorde produktion av högkvalitativ kartong.
Under perioden 1985-1989 byggdes Korsnäsverken om och till för cirka 2,5 miljarder kronor. 1993-1996 byggdes PM4 om för ökad produktion och höjd produktkvalitet.
Korsnäs AB har även ägnat sig åt kraftproduktion genom delägande i Krångede AB från 1927 till 1993.
En stor miljösatsning inleddes 1990, då Korsnäs slutade använda klorgas i blekprocessen och tillverkningen av klor upphörde.
Korsnäs AB samlades med sina fyra verksamhetsgrenar i Korsnäs Holding AB, från 1993 helägt dotterbolag till Industriförvaltnings AB Kinnevik, där Invi & Co, Jan Stenbeck och Märta Stenbecks dödsbo blev ledande ägare.
Bernhard Martin ledde företaget 1894-1908, Gerdt Zimmerman 1908-1923, Wilhelm Ekman 1924-1942, Erik W Eriksson 1942-1960, Göran Lindblom 1960-1970. 1971 tillträdde docent Nils Landqvist som direktör, efterträdd av Lennart Ahlgren 1986-1993 och därefter Stig Nordin (VD även för Kinnevik) fram till 1998. Se även Den stora flytten Sundell, O: Korsnäs, ett skogsindustriföretag växer fram; Altin, T: Korsnäsbolaget 1855-1955; Sundin, U: Ett stort sågverk och dess flyttning vid sekelskiftet (stencil).
