Gamla Gefle
även kallat reservatet, är en del av stadsdelen Söder. Stadsarkitekten S.H. Wranérs förslag till ändring av stadsplanen för centrala Söder, innebärande rivning och ny bebyggelse, antogs 1940 av stadsfullmäktige. Riksantikvarieämbetet framhöll dock att inte bara enskilda hus utan någon eller några av de gamla gatorna i hela sin längd borde få behålla sin prägel. Detta bland annat för att bevara själva principen för stadsbebyggelsens ordnande med anor från 1600-talets gatunät och 1700-talets sätt att bygga. Stadsfullmäktige antog förslaget till denna ändring i juni 1944.
En idé att ordna ett friluftsmuseum och dit flytta gamla hus utreddes. I 1945 års stadsplan föreslogs ett kulturreservat på Söder och i diskussionerna om en ny stadsplan för Söder 1953, där reservatet fick beteckningen Förnyelseområde II, vidhöll riksantikvarien ämbetets tidigare förslag att behålla äldre byggnader i sin levande miljö, vilket också antogs av stadsfullmäktige 1954. Därmed föll tanken på ett friluftsmuseum.
Fastighetskontoret började 1955 renovera byggnader i området, som fick namnet Gamla Gefle, och 1966 gjorde en restaureringsplan. Staden avsåg att behålla några av fastigheterna att upplåta till konstnärer och konsthantverkare. De flesta lägenheterna är renoverade, har modern standard, men med välbevarade äldre fasader och bibehållen karaktär. Här öppnades gallerier som Svarta Katten, Galleri Gamla Gefle och Röda längan. I Gamla Gefle har bland andra keramikern Esther Lundvik, silversmeden Gunnar Cyrén, tecknaren Staffan Lindén och bildhuggaren Per Nilsson-Öst sina verkstäder. Johnny Mattssons gamla verkstad kan besökas liksom Joe Hill-gården. Rektorsgården, Västra Islandsgatan 12, uppförd på 1810-talet som tjänstebostad för rektorn vid läroverket, har ägts och brukats av Brynäs Byggnads AB som kontorslokaler.
Gamla Gefle består av ett 60-tal fastigheter, varav något enstaka hus är nybyggt. Gatorna är belagda med kullersten, gamla gatlyktor ger gatorna elbelysning och gamla plank har ersatts med nya. Se även Södersaneringen. Edbom, T. med flera: Gamla Gefle (kommunal utredning 1972); Folkesdotter, G: Södersaneringen - lyckad förnyelse eller meningslös förstörelse (ingår i Den samtida historien); Wickberg, E: Bland kåkar och gränder på gamla Söder. Se även Ödman, G: På den tiden.


