Huvuddragen är att mängden vild lax ska öka och att kompensationsutsättningarna av odlad lax fasas ut. Den förra förvaltningsplanen för lax, Salmon Action Plan, upphörde att gälla 2010.

Av alla älvar runt Östersjön återstår endast 30 älvar med bestånd av vild lax. Hälften av dessa finns i Sverige. I Finland finns idag bara en älv med vild lax kvar. Enligt det internationella havsforskningsrådet är samtliga bestånd svaga. Utanför säkra biologiska gränser och med risk för genetisk utarmning, som forskarna i det internationella havsforskningsrådet, ICES, beskriver läget.

Syftet med den nya förvaltningsplanen är att stärka laxbestånden i alla älvar med vild lax, att återetablera vild lax där det finns eller kan skapas potential för detta och att styra fisket efter lax mot ett mer hållbart och smartare fiske.

Förvaltningsplanen har varit ute på remiss. De yttranden på planen som jag tagit del av visar att intresset för att skifta över till mer vild lax är stort. Havs- och vattenmyndigheten, HaV, tidigare Fiskeriverket, säger sig göra tummen upp för den nya förvaltningsplanen, och är positiv till att fasa ut kompensationsutsättningarna.

Kompensationsutsättningar av lax görs för att kompensera den förlust av laxproduktion som uppstått i och med utbyggnad av vattenkraften i våra större älvar. Det är de som äger kraftverken som är skyldiga att göra kompensationsutsättningarna. Hur mycket lax som ska sättas ut har fastställts av domstol. I Dalälven handlar det om runt 200 000 laxungar, så kallade smolt, per år.

I mindre vattendrag, som exempelvis Gavleån, saknas krav på kompensationsutsättningar. Ett alternativ till utsättningar kan vara att med fiskvägar skapa möjlighet för fisk att ta sig upp och ner förbi kraftverken. Det kan i bästa fall leda till att ett laxbestånd lever vidare trots kraftverken. Gavleån fick dessvärre varken det ena eller det andra. Nu betalas istället en så kallad fiskeavgift på några hundralappar per år och kraftverk för den skada som uppstått på fisket i Gavleån på grund av vattenkraftsutbyggnaden.

HaV ser den nya förvaltningsplanen för lax som ett incitament för omprövningar av vattendomar. Kraven på kompensationsutsättningar ska omvandlas till krav på ekologisk restaurering av älvarna, vilket innefattar bland annat fiskvägar, för att återskapa en naturlig reproduktion av lax.

Mest kritisk i sitt yttrande till att kompensationsutsättningarna ska fasas ut är länsstyrelsen i Gävleborg. Åtminstone till att det ska ske innan förutsättningarna för naturlig reproduktion av lax återskapats. Länsstyrelsen anser också att planen ska betona vikten av att återskapa fria vandringsvägar i våra älvar som är utbyggda för vattenkraft.

Såväl i EU:s förslag till den nya förvaltningsplanen för lax som i yttrandena från HaV och andra ingår just att reproduktionsmöjligheter för lax ska återskapas. Alla tycks vara överens om att det är en förutsättning för att kompensationsutsättningarna ska kunna fasas ut.

Självklart är det inte möjligt att få tillbaka en lika stor produktion av lax som innan vattenkraftsutbyggnaden. Exempelvis beräknas Ljusnan då ha producerat omkring 400 000 smolt varje år. Nu kompensationsutsätts hälften av den mängden, 200 000 smolt.

För Ljusnans del har Länsstyrelsen tillsammans med kommunerna längs älven arbetat i flera år med en plan som visar att vi med rätt åtgärder faktiskt kan komma en bra bit på väg mot den ursprungliga naturliga reproduktionen av lax i Ljusnan. Dessutom har Lantbruksuniversitetet i Umeå utrett och presenterat ytterligare åtgärder för just Ljusnan. Genomförs dessa skulle det gå att komma upp till praktiskt taget lika stor smoltproduktion som den ursprungliga. Detta beskriver Länsstyrelsen i sitt yttrande på laxförvaltningsplanen.

En motsvarande förstudie för att återetablera vild lax i Ångermanälven, som också är kraftigt utbyggd, presenterades förra veckan.

Lika stor enighet om att vi ska ha mer vild lax så råder samstämmighet om att vi måste tänka om när det gäller laxfisket ute i egentliga Östersjön.

Lax från alla älvar som mynnar i Östersjön samlas runt Gotland och ner mot Bornholm under sina tillväxtperioder. Där sker ett urskiljningslöst fiske på såväl vild lax från alla älvar som odlad lax. I perspektivet av att lax faktiskt är den art som lättast av alla verkligen går att fiska beståndsanpassat, om vi vill, ter sig fisket långt ute till havs som helt vansinnigt.

I den nya förvaltningsplanen är fisket till havs det regleringsinstrument vi kan styra tillgången på lax i älvarna med.

Under 2012 ska förvaltningsplanen fastställas. Blir det som EU-kommissionen vill fasas kompensationsutsättningar successivt ut till 2020. HaV flaggar i sitt yttrande för att utfasningen kommer att ta längre tid.

Utan utsättningarna gäller det verkligen att vi hjälps åt och är konstruktiva. För Dalälvens del har det pratats så länge jag minns om att laxen åter borde få ta sig längre upp i älven än till Älvkarleby. En ny förvaltningsplan enligt det förslag som ligger innebär att det inte finns någon återvändo. Alla potentiella lek- och uppväxtområden för lax i Dalälven måste åter bli tillgängliga. Förr var det inom kvillområdet i Båtfors de flesta av Dalälvens laxar föddes. Ska den nya planen förverkligas måste samma område åter bli tillgänglig för laxen.

Vem ska då åstadkomma detta? För Dalälven finns idag ingen plan, som den för Ljusnan och Ångermanälven. Ansvarig myndighet för att genomföra den svenska delen av förvaltningsplanen är Havs- och vattenmyndigheten. Laxen är dessutom en angelägenhet för arbetet med EU:s vattendirektiv, vilket är ett annat ansvarsområde för samma myndighet. Därigenom kommer Dalälvens vattenråd in i bilden. I rådet finns alla berörda intressenter längs älven samlade. Ganska naturligt känns det som att nästa steg kan vara att bilda en arbetsgrupp för lax inom vattenrådet.

I och med att förvaltningsplanen för laxen i Östersjön blir klar går vi in i en mycket intressant tid inom det svenska fiskevårdsarbetet. Många spännande utmaningar blir det. Jag har bestämd känsla av att det framöver kommer att handla en hel del om laxfiskevård här på fiskesidan.

BERNT MOBERG

Skriver om fiske på GD