Kvällen före smidde vi planerna. Flötestrolling skulle det bli. Spöna tacklades hemma, så att vi skulle komma igång med fisket så fort som möjligt när vi kom fram till sjön, och ut i båten.

Utrustningen till flötestrolling är enkel. Den består i princip av samma prylar som vid vanligt flötmete med betesfisk. Skillnaden är framförallt att du ska ha tyngre sänken, mellan 30 och 50 gram. Det fordrar i sin tur ett rejält flöte.

På en stor del av Fjärden är djupet omkring två meter. Det innebär att drygt en och en halv meter är ett lämpligt djup att fiska på. Sätt sänket ungefär tre decimeter upp från kroken.

Vi använde löja som bete. Små mörtar går också utmärkt att använda.

En enkelkrok är lämpligt om du är ute efter abborre. Karpkrok i storlek fyra passar bra. Sätt kroken upp genom betesfiskens överläpp.

Lägg ut flötet bakom båten och starta färden sakta framåt. Släpp ut omkring femton meter innan du slår över bygeln. När flera spön används är det lämpligt att var och en har lite olika mycket lina ute. Ställ in bromsen på det lättaste. Håll blicken hela tiden på flötet.

Redan efter ett par minuter sjönk Sebastians flöte, varpå han gjorde precis som man ska göra. Frikopplade rullen. Låt fisken dra ut lina om den vill. Under tiden spänner du åt bromsen. Om fisken inte drar ut lina är det läge att stänga bygeln. Veva först in slaklinan, och gör sedan ett rejält mothugg.

Vi fick upp sex fina matabborrar. Inte några jätteabborrar, med några hekto vägde de i alla fall. Därtill hade vi lika många hugg av fisk som vi inte lyckades kroka.

Flötestrolling blir det helt klart mera av. Nästa gång kanske det blir till kusten, eller kanske Storsjön. I utrustningsväg ska jag införskaffa en elmotor. Det är perfekt att ha vid flötestrolling. Rapport om fortsatt flötestrolling kommer.

Från och med i år säljer Friluftsfrämjandet i Smörnäs fiskekort även till sjöarna på ån uppströms Lundbosjön. Mellansjön, Långsjön och Fjärden ingår på samma fiskekort. Även båtuthyrningen i sjöarna sköter Friluftsfrämjandet.

I morgon läggs Fiskeriverket ner. Den nya Havs- och vattenmyndigheten, HaV, tar över det flesta av Fiskeriverkets arbetsuppgifter.

HaV tar över från och med fredag. Huvudkontoret kommer att finnas i Göteborg. HaV får ett brett miljö- och naturvårdsansvar i och med att även Naturvårdsverkets havs- och vattenarbete går över till den nya myndigheten.

Det känns mycket fräscht och spännande att vi får en ny myndighet för fiskevården. Jag ser särskilt fram emot det samlade ansvaret för såväl fiskevård som arbetet med EU:s vattendirektiv.

Att delar av Naturvårdsverket ingår i den nya myndigheten höjer mina förhoppningar ytterligare. Vi som är särskilt intresserade av fiskevård har faktiskt då och då fört fram önskemålet att ansvaret för fiskevården skulle ligga hos Naturvårdsverket, precis som all annan naturvård. Nu får vi se om det är en god idé.

Sveriges sportfiske- och fiskevårdsförbund, Kommunförbundet Norr- botten, Finska Fritidsfiskares centralorganisation och Finska Lapplands förbund reagerar nu mot det systematiska tjuvfisket efter lax i Östersjön och kräver åtgärder från EU.

Skrivelsen bygger på fakta från ICES, Internationella havsforskningsrådet. ICES har ringat in de polska fiskarenas fusk med att rapportera rätt art som ett jätteproblem. Polackerna fick ta upp en kvot på 15 000 laxar 2010, men de beräknas ha fångat drygt 75 000 laxar. De 60 000 laxarna utöver kvoten ska ha rapporterats som öring. För öring finns ingen bestämd fångstkvot.

Varken fiskare, fiskerimyndighet med tillsynsansvar eller uppköpare i Polen tycks kunna se skillnad på lax och öring. Korruption heter det med ett annat ord. Detta är ett klart fall för ansvariga inom den europeiska fiskeriförvaltningen.

I skrivande stund har fortfarande inte någon lax tagit sig upp till uppvandringskontrollen vid Strömsbro i Testeboån. Trots alla problem för laxen har vi sett en svag positiv trend i Testeboån de senaste åren. Visserligen handlar det inte om särskilt många laxar, men det går i alla fall åt rätt håll.

Tänk om laxfisket även i havet skulle skötas bättre. Då skulle kurvan över uppvandrande laxar peka spikrakt uppåt.

Nytt för i år i Testeboån är att vi även kommer att kontrollera uppvandringen av lax och öring i fiskvägen förbi kraftverket i Oslättfors. Är det några laxar och öringar som söker sig längre än till Oslättfors? Det är vi nog många som funderat kring. Nu finns en fälla i fiskvägen som kommer att ge svar på frågan.

Vi kommer även att genomföra elprovfisken i strömmarna uppströms Bysjön i Ockelbo. Där finns en del fina uppväxtområden för både lax och öring. Tänk om vi skulle hitta laxungar där uppe. Då skulle vi få en bekräftelse på att fisk från havet varit däruppe och lekt.

Älvräddarna hade sitt årsmöte i Gävle förra helgen. Föreningen beslutade att framöver bli betydligt mer aktiva i arbetet med att restaurera vattendrag som är utbyggda för vattenkraft. Även Älvräddarna har stora förhoppningar om att EU:s vattendirektiv kommer att betyda stor förändring till det bättre för vattenarbetet.

Jag fungerade som ciceron under årsmötets andra dag. Vi besökte olika platser längs både Testeboån och Gavleån, och diskuterade möjliga restaureringsåtgärder.

Föreningen Fiskeområde Södra Bottenhavet har också nyligen haft sitt årsmöte. Fiskeområdet har möjlighet att ta del av pengar från Europeiska fiskerifonden i projekt med syfte att gynna regional verksamhet runt resursen fisk.

Ett stort problem är alltjämt att finna den offentliga medfinansiering som krävs för att få ut pengarna från fiskerifonden.

Sikseminariet i Gävle ifjol är ett projekt som fiskeområdet varit med och arrangerat. En projekt- idé som diskuterades på årsmötet innebär att spinna vidare på sikseminariet. Kunskap om sikens beteende efterlystes på seminariet. Det kan vi här i fiskeområdet hjälpa till med att bygga upp genom märkningsförsök och inventeringar. Miljöcertifiering av yrkesfisket inom fiskeområdet och åtgärder för bättre rekryteringsmöjligheter för gädda och abborre är andra idéer som diskuterades på mötet. Fiskeområdets innevarande programperiod sträcker sig fram till 2013.

BERNT MOBERG

Skriver om fiske i GD